oång Xi egenskap af biskopsstolens innehaf., d vare, men äfven med hänsyn till efterkom-!r mande i samma embete, hvars rättigheter! k biskopen anser sig böra bäfda. Domkyrko-il rådet åter, uppbjudande hela sin förmågaijl och användande alla kapaciteter, som stått!1 detsamma till buds, har ansett sig böra be-1 strida biskopens anspråk, enär de gå ut på: att tillskynda Lunds domkyrka ganska be-!q tydliga utgifter ej blott för det mnärva-i rande, utan äfven allt framgent, och rådet: !l antyder oförbehållsomt, att i fall iiskopens i! anspråk skulle vinna bifall, så kan lätt hända, att det stora biskopsgodsets underhåll upp!1 gär till högre belopp än sjelfva domkyrkans! vidmakthållande. Handlingarne i detta mål äro ganska vidlyfuga, utgörande omkring 1 100 tätt skrifna ark, en omständighet som ;t i icke ringa mån ökar tvistens intresse, ehuru 3 den i och för sig sjelf synes oss temligen: enkel. Man kan också säga, att i rättegån-!. gens accessoirer förekomma de mest pikanta q momenterna. i I stämning, uttagen å domkyrkorådet i Luod till Torna häradsrätt 1858, anförde biskop Thomander, att det af ålder och på grund af tid efter annan utkomna resolutio-.,! aer och meddelade beslut, ålåge Lunds dom1 kyrka att åt biskopen i Lunds stift be-? kosta och underhålla lämpliga och tillräckliga boställshus jemte erforderliga byggnader för bruket af den honom anslagna embetsjorden: alt de åbyggnader af sistnämnda beskaffenhet, som för närvarande ä biskopsladugården (Yelenegården) funnos, voro både för ändamålet otillräck: liga och i betydlig mån bristfälliga: att: domkyrkorådet ändock och oaktadt 10 af kong. instruktionen den: 27: Augusti 1817: föreskrefve Satt om våren, sedan bar mark : blifvit, bör, efter anmälan hos domkyrkorådet, en noggrann besigtning at domkyrkoinspektorn och behörige handtverkare anställas å domkyrkan och dess byggnader, till hvilka sednare: biskopsgården vore att räkna, samt dervid förslag. jå kostnaden för nödigaförbättriogar upprättas, hvarefter dessa skulle verkställas — icke allenast åsidosatt denna skyldighet, utan derjemte på biskopens anmälan och behofvet at förtättringar uti särskild skrifvelse förklarat, att emedan biskopen icke genom laga syn visat i hvad mån byggnaderna å Helenegården voro bristtälliga och otillräckliga, domkyrkorådet icke ansåg sig böra ingå i pröfning af biskopens framställning; så ansåg sig biskop Thomander nu böra yrka, det måtte — enär. domkyrkorådet icke egde någon pröfnings-; rätt uti ifrågavarande ämne, utan endast hade ätt instruktionsmessigt ombesörja full-; görandet af domkyrkans författningsenliga ligganden, domkyrkorådet blifva ålagdt, att efter den uppgift och bevisning, som; biskopen ville förebringa, samt inom cen: tid domstolen kunde bestämma, låta behö-; rigen iståndsätta de nu befintliga husen å biskopsladugården, så vidt samma hus voro: tjenliga att qvarstå, samt verkställa erfor-; derlig omoch nybyggnad, allt vid påföljd att biskopen. berättigades på domkyrkans bekostnad: gå i befattning med nybyggnaden och reparationerna, äfvensom godtgöra all den skada och förlust, som biskopen till-) skyndats genom underlåtenheten af husens iståndsättande och utvidgning: Huru ytterst betänklig denna stämning ansågs vara, synes deraf, att icke blott domkyrkoinspektorn v.: häradshöfding Brinck inställde sig såsom domkyrkans fullmäktige, utan äfven borgmästaren. Billström i egenskap af ledamot i domkyrkorädet, med hvilken sednare åtgärd rådet hade förklarat sin belåtenhet. i Biskop Thomanders ombud företedde en mängd. handlingar för käromålets bestyrkande, bland andra dels en K. M:s skrif-. velse af 1856 till kammarkollegium, hvaraf inhemtas att efter då upprättade arrende: kontrakter biskopen för upplåtna 1913: tunnland af godset årligen skulle up pbära 1403 tunnor spanmål, samt för den dittills. af indelningshafvaren sjelf begagnade jord. — 170 tnnonland — 123 tunnor, eller tillsammans 2083 tunnor jord — 1526 tunnor. 21. kappar .spanmål; — dels ett kammar-. kollegii samma år afeifvet särdeles omständligt underdånigt utlåtande angående befrielse för domkyrkan att underhålla vissa. ladugårdshus å biskopsgårdenX, hvaruti det märkliga yttrande förekommer, att domkyrkan af ålder har haft och ännu bar skyl-: dighet sig ålagd att för biskopen bekosta. icke blott-boningshus och dertill nödiga ut-hus, utan ock de för brukandet af den honom. anslagna jord nödvändiga byggnader, i afseende å hvilka sednare skyldigheter icke nå-gon förändring skett derigenom att de blif-vit från närheten af boningshuset i staden till Helenebacken, eller på sjelfva jorden, förflyttade, — dels ett kongl. bref af 1857, hvåri förekommer att, på dåvarande biskop Reuterdahls framställning omuppförande, af en erforderlig uthusbyggnad i närheten af den inom stadens område och söder om Helgonabacken belägna nya biskopsgården, domkyrkorådet anfört att, ehuru hvad be träffade äskadt utrymme för kreatur, sådant redan funnes uti biskopens norr om Helgonabacken: befintliga ladugård, likväl, enär öfriga uthus saknades och nämnde ladugård vore på ett större afstånd från boningshuset belägen, domkyrkorådet redan: beslutat låta uppföra ifrågavarande byggnad, med vilkor likväl, att biskopen icke för sin del skulle göra påstående om någon domkyrkans skyldighet att förberörde ladugård vidare unVan gm Sn TKR IR KK j