Aftonbladet – 6 februari 1862, sida 2

Biskop Thomander möt domkyrkorådet i Lund. Emellan -dessa begge myndigheter har på fjerde året en rättgång blifvit fullföljd genom alla instanserna och hvilar nu till afgörande hos Kongl: Maj:t. Biskop Thomander har visserligen anställt nämnde rättegifva mig nu. Fader Lifford är borta och mammas —4 Hon vände sig bort för ett ögonblick och sade derpå hastigt: Men jag vill icke tala så sorgset. Det kanske kan vara en stor lycka förvarad för oss alla. Jag tror att jag håller: på att blifva mycket förståndig, Mary. Du tänker väl att det är hög tid, och så gör jag med. Nu är ni Lady-Bird igen, sade Mary leende. SJag känner knappt igen er när ni icke har edra gamla ideer eller gamla leenden. Jag har lärt att glömma en hel hop på sednaste tiden — mais chassez le naturel il revient au galop, och åsynen al detta lilla sedesamma ansigte narrar mig att prata tok igen, tror jag. De samtalade en stund i denna ton och skildes derpå åt, lika goda vänner som någonsin. TREDJE KAPITLET: Efter ungefär tre veckors förlopp ålervände Gertruds far. . Hon kunde icke återse honom utan rörelse, tyvärr! icke derföre att hon kände den ringaste tillgiltvenhet för honom, men hon satte hans hemkomst i samband med så mycket, som var af. vigt för henne, att första å-ynen af hans ansigte var henne ett förebud om hvad.som komma skulle, och hennes hjerta klappade; när hon gick att möta honom på. trappan. Han mottog hennes helsning lika nådigt som vanligt, och det vill. ej säga mycket. Hvarken nöje eller missnöje kunde. läsas i hans an: sigte. .Hur mår du, Gertrud? År din mor någorlunda rask i dag? var hans helsning. Och när de träffades vid: midd:gen var konversationen dem emellan så höflig och pas