Aftonbladet – 5 februari 1862, sida 2

råder dödsstraffet. Monarkierna ha sina Haynau, republikerna sina Tallaferro. Dödsstraffet är upphöjdt till värdighet åf ultima ratio. Folkstammar och partier begagna detsamma som en replik. De hvita använda det emot negrerna, och de sednare emot de förra. Spanska regeringen fusiljerar republikanerna och italienska regeringen fusiljerar rojalisterna. Rom afrättar en oskyldig. Upphofsmannen till mordet ger sig tillkänna och protesterar, men förgäfves. Det är för sent; bödeln tar ej tillbaka hvad han gjort. Europa tror på dödsstraffet, och håller envist fast vid denna tro. Amerika gör krig för samma sak. Schavotten är slafveriets vän och förtrogne. Skuggan at en galge faller öfver Förenta Staternas brodermördande krig. Aldrig Ha väl Amerika och Europa företett en sådan likstämmighet och till. den grad kommit öfverens. De äro skiljaktiga i alla frågor utom den att döda, ochdet är i fråga om dödsstraffet som de två verldarne komma sams. D dsstraffet regerar; katolikerna vilja ur evangelium hemta ett slags gudomlig rätt för biIan; de virginiska protestanterna ur bibeln. Penn uppställde i tankarne en ideell triumfbåge såsom : ett föreningsband emellan de tvenne verldarne; på sjetsen af denna triumfbåge borde man i våra dagar ställa schavottea. Under sådana förhållanden är tillfället nu särdeles gynsamt för Belgien. Ett folk, som eger friheten, bör också ega en vilja. En fri tribun, en fri press — se .der hvad, som gör opinionens organism fullständ:g. Må då opinionen uttala sig. . Ögonblicket är afgörande. Under de förhållanden, i hvilka vi befinna oss; kan genom dödsstraffets afskaffande Belgien, det lilla tolket, om det vill, plötsligt träda i spetsen för civilisationen. Detta ädla Belgien, hvilket likasom Frankrike är af galliskt ursprung, kan på ett stor: artadt sätt bekräfta sin nationalitet, om det nu visar sig vara den enda bland alla dessa halshuggande regeringar, som icke har blod på sina händer. Tillföllet är — jag upprepar det. — sjymnande. Ty det är klart, att om ingen schavott reses för de brottsliga i Hennegau, så kommer hädanefter ej heller någon att resas för andra, och guillotinen skulle ej längre ha något fotfäste uppå Belgiens fria jord. Eara offentliga platser skulle ej vidare behöfva vara vittnen till denna hemska syn. Till följd af en oemotståndlig logik skall dödsstraffet, faktiskt afskaffadt hos er i dag, i morgon blifva det på laglig väg. Det vore skönt om den lilla nationen här gåfve de stora en lexa, och just härigenom blefve större än dessa. Det vore skönt om midtunder mörkrets växande välde och ett återkommande tarbari Belgien, öfvertagande rollen af en stormakt i civilisation, gålve på en gång menniskoslägtet en glimt af det sanna ljuset, genom att, under förhållanden, der principens storhet tydligast framstår, nemlig n icke i fråga om en revolutionär eller religiös dissenter, iere i tråga om en politisk fiende, utan med anledaing af nio eländiga, som icke förtjena något annat medlidande än det filosofiska — proklamera menriskolifvets okränkbart et. Må det högsinta Belgien betänka detta! Det skulle sjelf taga skada af schavotten i Charleroi. När filosofien och historien lägga i ena v len en hel civilisation, så uppväges denna i den södra afode afhuggna hufvudena. Då jag ekrifver detta, uppfyller jag dermed en pligt. Hjelp mig häruti) M. H., och låna mig för detta så vigtiga intresse offentligheten af ert blad: Hauteville-House den 21 Januari 1862. Victor Hugo.X