det föreslagna reglementet för denna inrättning blifvit genomgånget. sne Vidare beslöts, att årets somffrärmöte skulle hålas på Rånäs bruk. Sedan sällskapet derpå hade anställt de val som i stadgarne äro föreskrifna, företogs till behandling sammankomstens vigtigaste fråga, förslaget till reglemente för en Stockholms län omfattande sparbank, hvilket upprättats af utsedda komiterade i samråd mg sällskapets förvaltningsutskott. . Ordföranden hemställde att sällskapet: först :skullesdiskutera förslaget i dess helhet, och öm derunder vid en eller flera paragrafer anmärkningar fråmställdes, hvilka föranledde till förändringar, proposition derom särskilt skälle göras: Hr Julin-Dannfelt. ansåg bäst. att förslaget nu i sin helhet antogs, och-att; om erfarenheten sedan bekräftade att i detsamma ändringar borde göras, sådana då blefvö verkställda, — Hrr Paijkull; Tamm och Montgomery förklarade siganse sjelfva sakett af stör vigt och nytta, men voro deremot af:den tankan att förslaget borde punktvis. diskuteras; i motsatt fall måste de yrka dels förslagets förkastande i sin helhet, dels detsammas ömarbetning. Då ordförandens ofvan-omförmälda framställning vann bifall, öfvergick sällskapet till förslagets behatidling isin helhet. SD Hr Paijkull uppträdde nu mot den 6 ) hvari stadgas att sockenkomiter skola bil das för insättningarnes mottagande hvarje söndag, antingen före eller omedelbart efter gudstjenstens slut. Talaren befarade att just för detta söndagsärbete skulle inga i komiteerna vilja ingå, enär alla så fört som möjligt efter gudstjenstens slut förmenades vilja begifwa sig hem för att äta middag. Han trodde ock att insättningarne ej skulle blifva så talrika, och erinradederjenite-att genom föreskriften; att insatta medel; såvida de ej öfverstiga 100 rdr, böra på samma ställe förvaras som socknens kassa öch kyrksilfver, (till dess samma medel. till hufvudkontoret kunna. insändas) vore ganska äventyrlig enär -kyrktjufvarnes antal:vore ae växt. Talaren yrkade I oral för: slaget, hvilket erfordfåde en grundlig om: arbetning. ser a nit Hr Ameen förklaradegsig också hysa: stora sympatier: för sjelfva saken, men ickexför: reglementet i sinnuvarande ek Lida äfven han ordade om svårigheterna att bilda sockenkomitterna; enär folkmängden inom ett stort :antal af länets socknar varsåringa, erinräde om jördegarnes rörlighet och ständiga ombyten inom länet,ochupplyste att han sjelf var ordförande i Färentuna härads sparbank, : der. blott 66 insättningar. på året skett.-Palaren ansåg att hvarje -komitå borde omfatta, icke n eller ett par socknar, utan hela häradet. Hr Montgomery, som komplimenterade dem som uppsatt reglementsförslaget, ansåg sig dock böra srka detsammas Tförkastande i dess närvarande skick, och för att bekräfta sina åsigters riktighet uppläste han ur Telje tidning en längre artikel, hvilken dock alldeles undgicx uppmärksamheten, enär sällskapet under tiden såmspråkade högljudt om sådant som mera direkt rörde sjelfva saken. Grefve H: Taube uttalade sin förundran deröfver alt alla, som mot förslaget uppträdt, dock endast fästatsig vid-någre i detsämma förekommande detaljer afrtinga betydenhet, som, I fall de genoni erfarenheten visade sig indre ändamålsenliga, lätteligen kunde förbättras. Han ville för sin del antaga reglementet i sin hehet, derföre att det befrämjade on god: sak: den att underlätta de tmåkapitalernas: uppsamlande, och om; så skedde allmänt, skule man kunna bilda fonder, hvarmed stora företag kunde utföras, hvartill nu u-ländska lån måste anskaffas. Grefve Taube, som talade med värma, helsades med bravorop då han slutade. ; Justistiekanslern v. Koch yttrade sig i ett sakrikt anförande för reglementets antaande; han erinrade om vigten af, då sparbanken skulle, inrättas, alt den största möjliga säkerhet; åstadkoms; att just derföre sparbanksiden här i landet medintresse omfattats, och a!t i-sparbankerna för närvarande omkring 30 millioner rdr äro insatta; att l öfver den nu afsedda länssparbanken och dytlika, som han-boppades äfven i andra lär skulle inrättas, borde hushållningssällskapen utöfva konttollen; framhöll såsom ett märkligt exempel att engelska kronan genom ett nyligen fattadt parlamentsbeslut sjelf öfvertapit kontrollen öfver sparbankerna och satt essa i samband med postkontoren, så att nu-kunde vid ej mindre än 2500 dylika kontor insättningar ske, och att ej mindre än 256 sparbankskontor nyligen inrättatsiLondon, Brik hvarje dag flera timmar hållas 1 öppna, der arbetaren, i: stället att förstöra sin förtjenst på krogarne, kunde insätta dem till framtida behot; upplyste att i Blekinge, der man på. landet : underlättat. insättningarne i sparbankerna, utgjorde insättninarne lika stör samma som i det an ubbelt större Östergötland, hvilket. förhållande talaren ansåg uppkomma af de större TI beqvämligheter ck då underlättade tillfällena i Blekinge. att göra insättningar. Man skulle således: kunna säga att. tillfället gör både tjufven och — hushållären?. Då man förespeglat. svårigheten att i socknarne påträffa villiga och räknekunniga personer för nea 3 nns stsomsiss—OAÖNEEEEQNEEN hvad man tillber? Jag. vet ej; allt hvad. vet är, att-om hon någonsin mera tillME LENE TPS SISUEE vå SIE pls dte MO