Aftonbladet – 25 januari 1862, sida 2

partiets ledare i deputeradekammaren, hr Grabow, nyligen yttrade, nemligen: XOaktadt, efter den vunna erfarenheten, denna fraktion är öfvertygad om behöfligheten af en reform i herrehuset, afhåller partiet sig för närvarande från att begära en sådan, dels i följd af lätt insedda konstitutionella betänkligheter och dels emedan ändamålsenligheten är tvifvelaktig. -Om emellertid herrehuset skulle fortfarande hämma konstitutionens grundlagsenliga förbättring och utveckling, samt i afseende på de organiska lagarne fatta beslut som äro oförenliga med konstitutionens grundstadganden och anda, så anser partiet det vara deputeradekammarens pligt att på lagenligt sätt föreställa regeringen de deraf uppkommande olägenheterna och vådorna för landet. Som man häraf ser, ha det i landet så ofantligt öfvervägande liberala partiets förkämpar med den vanliga tyska obeslutsamheten och halfheten ej vågat taga steget ut för att bryta adelsväldet; men det är dock ett märkligt tidens tecken, att den mäktigaste riksdagsfraktionens ledare öppet hotar öfre kammaren med att den nedre skall anlita kronans prerogativ till hjelp för att få Aya och friska elementer in i adelshuset. K. M:t har, enligt Posttidningen, i går utnämnt och förordnat kronolänsmannen i Hedesunda socken af Gefleborgs län, f. d. expeditionskronofogden C. P. Österberg att vara häradsskrifvare i Norra Helsinglands fögderi af samma län. — K. M:t har samma dag utnämnt och förordnat komministern i Åsaka och Kjelvene församlingar L. Gislen till kyrkoherde uti Sköliveneds pastorat i Skara stift, och adjunkten vid Kalmar högre elementarläroverk fil. mag. J. Ryden att vara kyrkoherde uti Ålems pastorat i Kalmar stift: — Under samma dag har K. M:t utnämnt och förordnat till provinsialläkare i Stockholms län, med station i Östhammar, stadsläkaren i Hudiksvall L. R. Blume, och till provinsialläkare i Wermlands län, med station i Södra Hög, med. lie. och kir. mag. A. M. Grafström. — K. M. har, under den 28 sistl. Dec., till ledamöter i direktionen öfver konungens hospital, efter aflidne krigsrådet O. E. Wåhlberg och expeditionssekreteraren N. W. af Zellen, förordnat statskommissarien ÅA. V. Kock och krigshofrättsrådet L. J. Rhodin; hvarjemte K. M:t åtstatskommissarien Kock uppdragit ansvaret för hospitalinrättningens räkenskaper. — I anledning at chefens för statens jernvägsbygnader framställning i fråga om bestämmande af läge för en å den 33, mil långa sträckan på vestra stambanan mellan Katrineholm och Kilsmo behöflig station, har K. M:t under den 10 dennes förordnat, att en station med benämning Wingåker, skall i närheten af Säfstaholm anläggas. — K. M:t har under den 28 sistl. Dec. fastställt af generalpoststyrelsen insänd ritning till modell för frimärken å 3 öre till PN af lokalbref, men äfven ätt användas såsom porto för alla slags postbret, hvarjemte förordnats att frimärken å 5, 9, 12, 2, 30 och 50 öre i den mån de för dessa märkens förfärdigande nu använda stämplar komma att ersättas af nya, må, i öfverensstämmelse med nyssnämnda ritning, förfärdigas samt dervid, beträffande färgen, iakttages, att frimärkena å 3 öre böra blfva ljust olivbruna, men derför öfriga valörerna bibehålla samma färger, som blifvit för dem, genom k. berfvet den 17 Mars 1858 bestämda. — K. M:t har bifallit generalpuststyrelsena gjorda hemställan, att postexpeditionen i Wittsjö inom Kristanstads län må förflyttas till det en och en half mil derifrån belägna Markaryd i Kronobergs län, hvarest flera vägar sammanträffa, samt postlinierna Jön köping — Helsingborg och Kristianstad — Halmstad korsa hvarandra. — Under åberopande af angelägenheten deraf, att, för bevarande för kronans räkning af de inom Norrbottens läns lappmarker befintliga betydliga skogstillgångar, de uti afvitlringsstadgan för Luleålappmark af den 13 December 1850 bestämda skattläggningsgrunder varda underkastade förnyad pröfning, enär vid uppgörandet af dessa grunder skogens värde blifvit uppskattadt så l ringa, att den högsta andel af grundräntan, som vid skattläggning kunde ett helt mantal åsättas för skog och mulbete, utgjorde föga: mera än hvadi stubböresafgift nu till kronan : utginge blott för ett enda sågtimmerträd, hvaj dan, derest afvittringen inom lappmarken komme att med tillämpning af berörde stad-. ga verkställas, följden häraf otvifvelaktigt: skulle blifva, att ett stort antal sökande an-l: mälde sig till upptagande af nya hemman! derstädes, i hufvudsakligt syfte att mot en obetydlig ränta komma i E af och tillgodogöra sig de rika skogstillgångarne, men dervid landets uppodling och bebygande säkerligen komme att såsom en un erördnad angelägenhet behandlas, har numera aflidne landshöfdingen i nämnde län P. H. Widmark uti memorial den 16 Aug. 1860 hemställt, att omförmälda afvittrings-. stadga måtte förklaras icke skola till efterlefnad gälla, innan mera tillförlitliga under1 AR nt RA flvadher ni na för en tanke i bakhåll?