Aftonbladet – 17 januari 1862, sida 2

i dag som i morgon samtidigt härmed ställd oss under den Skandinavisk rörelsens fana. fullt färdiga att i den nu angifna riktninger gå så långt som vägen räcker. Allt hvad som kan befrämja lösningen af det stora nordiska problemet skall blifva ämne för vår verksamhet; alla de, som äro med on: denna lösning, ärovåra vänner; allt hvac som står i vägen derför är för oss någonting, som icke har rätt att blifva beståndande; alla de, som uppkasta dessa hinder år framtids hopp. — Af en af Bureau Integritas? i Pars utarbetad statistik öfver skeppsförlusterna år 1861 framgår fö jande: Antalet af strandad:, uppbrända eller på annat sätt törlorade fatyg uppgår till 2171 mot 2148 undir år 1860. Medeltalet af skeppsförluster under de sistv 10 åren uppgår till 2066. Med undantag ut åren 1836, 1838 och 1854 har året 1861 vurit det olyckligaste, synnerligast genon: spårlöst försvunna fartyg. På detta sätt hafva ej mindre än 150 st. fartyg med besättning ste underrättelse oa förloppet kunnat in hemtas. Fartygens sammanstötningar hafva märkbart ökat sig och härigenom gingo under förra året 109 st. till botten. Statistiken öfver uppbrända ångfartyg och segelfartyg: visar ej heller något gynsamt resultat för sisttörflutna året. Då man jemför statsskuldens storlek med befolkningens åntal i de olika staterna visar det sig, att skulden uppgår pr individ: i Storbritannien till 491!7, rdr, Nederländerni 4017, rdr, Frankrike 1787, rdr, Spanien 173 rdr, Portugal 1287, rdr, Österrike 114 rdr, Belgien 93V, rdr, Danmark (d. vs. endasi monarkiens hufvudländer) 76 rdr, Italien 75 rdr, Grekland 71 rdr, Ryssland 36 rdr, Preussen 35, rdr, Turkiet 11V, rdr, Sverge och Norge 10 rdr. — Af ländernas samtliga utgifter åtgår till statsskuldens förräntande och afbetalning: i Nederländerna 41,7 procent. Storbritannien 39.1 proc., Portugal 28,6 proc., Frankrike 27,1 proc: Österrike 25,1 proc.. Danmark 22,3 proc., Belgien 20,9 iproc., Greklani 18,: proc., Ryssland 18 proc., Spanien 15,5 proc., Turkiet 14,6 prog., Italien 14 proc., P:eussen 10,8 proc., Sverge och Norge 10,1 procent. — Man har i England alltid, men synner: ligast under de sist förflutna veckorna tagit alla möjliga mått och steg för att befordra den emellan Amerika och England gående posten så snabbt som möjligt. Sålunda före: den från Amerika kommande posten redan staden Queenstown. Det sätt, hvarpå den sedermera föres till England, är så egen Hvarmed engelska postverket söker tillfredsställa allmänhetens fordran på skyndsamhet, att vi förmoda det berättelsen härom äfven hos oss skall läsas med intresse. Vi vilja i detta afseende anföra befordringen af den med transatlantiska ångbåten Furopa den 6 dennes till Queenstown komna posten. Nämnde ångbåt anlände i närheten al Queenstown Il. 9 på aftonen. Postväskorna och åtskilliga depescher från lord Lyons fördes ombord på en liten vaktbåt, som låg och väntade på Europa, och hvilken anlände till Queenstowns hamn kl. 10,3 e. m. Derefter fördes posten ombord på en liten ångbåt, som skulle föra den till Cork. Kl. 10.10 lemnade denna ångbåt Queenstowns kaj och anlände till Cork kl. 11,15. 13 minuter sednare lemnade en expressträn bangården i Cork, medförande den emottagna posten till Dublin och fullbordade resan (27 sv. mil) på fyra timmar och tre minuter, d. v. 8. med en hastighet af nära 7 mil i timmen, uppehållen inberäknade. Transporten från den ena jernvägsstationen i Dublin till den andra samt sedermera på jernbanan till Kingstown upptog 36 minulinda det långa korallhallsbandet om sia fingrar på tusen olika sätt. Den gamla mannen tycktes dröja vid tankar, som hennes ansigle och drägt hade väckt hos honom. eller försöka återhålla tiden och utvecklin-1 gen, de äro våra fiender, ehvad de utstyrat en inre politisk svaghet med klokskapens. peruk?, eiler kanhända sin tvetydighet med. en bättre forntids nu blikta kostym, eller) räda öppet fram som fräcka bespottare afl: :å totalt gått förlorade, att icke den ringai land vid den nära Cork i Irland belägns domligt och så betecknande för den ifver, och när hon märkte att han betraktade hen-1 ne, Och mildt sade: Jag är er så innerligt I tacksam, Pater Lifford?och han svarade. gtackars lilla toka! låg det något i hans sätt, som hon förstod vara vänlighet. När de anlände till den prydliga grindstugan och körde genom parken, mötte åsynen af tält, prydda med flaggor och vimplar, deras ögon, och de lifvande ljuden af blåsinstrumenter hördes på afstånd. Andra ekiager, mindre ståtliga och tunga än deras, ilade hastigt törbi dem och hela scenen var lysande och liflig i yttersta grad. Woodlands var icke något utomordentligt vackert eller egentligen präktigt ställe. Dess naturskönheter voro ej särdeles framstående; men på en vacker solskensdag som denna Hade det nog: af den skönhet, som tillhör de flesta engelska herrgårdar, att göra ett fördelaktigt intryck, särdeles som den största smak och omsorg hade blifvit använda att dekorera och gifva glans åt de väl anlagda trädgårdarne och de stora glada rummen; hvilka lyste af blommor. nästan lika rikt som parterren. Hvarken pater Lifford eller Gertrud voro blyga; men båda kände sig otvifvelaktigt illa till mods, när deras namn utröpades från föten af trappan och de inträdde i förmaket, der mrs Apley emottog sina gäster — han af en djup ovilja för hela saken och hon af ett medvetande, att deras 2 dande kunde väcka förvåning. Hon hade en orolig farhåga alt hennes drägt var mycÅA RR AR tä vaN annah hal a EL NA a EET TT RT TR na