Aftonbladet – 16 januari 1862, sida 3

skaffur aflopp. Man ser t. ex. i Köpenhamn antiqvitetssamlingens många salar besökas af tusental, som vilja se dessa ålderdomsminnen, Det är till största delen arbetarne, deras hustrur och barn, som finna flera timmars glädje i att betrakta de rikhaltiga samlinarne. Om vårt nationalmuseum, då det lir färdigt, öppnas några timmar om sön-: dagseftermicdagarne, skall det öfversvämmas af arbetare och deras familjer, och hvarhelst vi uppställa en exposition, ökar sig arbetsklassens deltagande för saken. Det beror blott på att de bättre? — de bildade icke stänga in sina rariteter, för att ensåmme njuta af konstens ve k, af :lderdomens skatter, af musikaliska eller sceniska nöjen. Glädjen — låtom osskomma öfverens derom, är icke något monopolium — dess ädlaste yttringar icke ett privilegium för de bättre — den är en allmän egendom, en som arbetaren, hvilk:t arbete han än egnat sina krafter åt, bör få njura. Får han det icke, så griper han till sämre nöjen, och slutligen taller han in i moralisk och religiös tvinsot. Han är då tvungen att sluka råa och nsla nöjen, liksom den skeppsbruine äter upp läderremmarne på sina skor. Ar det klokt att försätta en så talrik klass i dettä läge? Ar det kristligt? och slutligen, ;kan detta på längd lyckas? Vi tro det icke. Sindagen är arbetarens enda dag då han får hvila; då kan han, utan att derföre försumma att frukta Gud och afböra hans läras förkunnande, hafva eftermiddagen-ledig för anständiga och bildande nöjen. Tillåter man ej dessa, så förskaffar han sig andra, s m icke äro det: Samhället och de, som der föra hildningens och sedlighetens talan, böra derföre öppna alla möjliga utvägar för arbetaren att 1å en glad stand utan förnedring eller åner. ; Man ser äfven i misstagen ett-anlag hos arbetsklässen att komma från! de smutsiga nöjena till något bättre.Vi skola: taga ur högen-af dem, som erbjudas... Karusellgungan — det: är visst icke: ett bildande nöje att-farapå en sådan; men .dock bättre än att inne på-em krog supa sig full, spela kort och slåss; Lyckans stjerna ger väl icke någon bildning ; men huru: hjertligt skrattar man ej åt de små: deviserna-och den kärestast-fasliga fysionomi. Det är en barnlek — man: kunde och borde hafva nägot bättre, men i sig:sjelf är lyckans. stjerna dock ett steg framom krogen och slagsmålet. Det finnesz-dock -nättre, nöjen och dessa bero alla på att-arbetaren icke isoleras eller isolerar: sig sjelf. Det är genom samlif ojemnheterna afshpas, råheten går bort och lem par rum för något bättre. Alsöndring n verkar lika olyeksbringande på de bildade och de obildade — den gör begge till trångbröstade egoister, som sätta sig till doms ölver hvarandra, utan att göra sig mödan attlära känna hvarandra eller göra hvarandra rättvisa. Ett stort medel för allmän bildning äro publika samlingar af ålderdomslemningar och naturalster m. m. Det bildande ligger ej i blotta. -begapandet, utan deri att en allmän lust för kunskap i dessa ämnen väckes och sysselsätter mången eljest tråkig stund. Der en för folket öppen samling finnes, tillströmma -beständiga bidrag som folket samlar. Den gamle jordarbetaren kommer med en hittad Hintknit till antiqvitetssamlingen, och gossen med vipägg eller annat rart till naturaliesamlingen, och begge studera på sitt sätt historien och naturläran; det vill säga: finna nöje i något annat än råa förströelser. Hvarje stad, hvarje socken borde anlägga dylika och sodra samlingar, som också skulle blifva af nytta för staten, för hela folke. Ett annat stort medel för allmän bildning äro samqväm, der man sysselsätter sig med något annat än kortspel och drickande. Musiktillställningar i iria luften, föredrag, folkIckar, skjutöfningar äro allt sådant, som förmildrar sederna och skärper blicken och uppimärksamneten, och: väcker fosteriandskänslan. : Vi veta förut svaret, eller att dylika nöjun icke passa den allvarlige, ärlige svenska arbetaren... Man gör här ännu en underaf-!elning. och tillskapar någonting särskilt al a. svensk. arbetare, : derföre att han. är svensky liksom icke en svensk och en ens:elsk, fransk:eller dansk. klädväfvare skulle sxunna.slå hvarandra i hand som vänner Detta fromleri står i, en skärande motsats. -ås-man från samma håll hör. klagan öfyer 4e-millioner kannor bränvin, som den all. arlige svenska arbetaren? -han som iall. ar, ej -har.sin. like. i-verlden — lärer supa! a5 pr. år, och allt derföre utbasunas som ett ualftkreatnr, en:varning för sjelfva Amerika : sen man vill icke låta honom. få bildande ich. oskyldiga nöjen, utan. tror att man blott A1ed fromma Ordsskall; borttrolla det onda. -Låtom oss. vara..en. smula förnuftiga och raktiska:.. : i :-Omvglädjen, nöjet är: något ondt, såär let väl skäl att, om -man--kan; -lindra.det ondas S De Livingstone, enverklig.missionären urmkristen;-så i-lära som lefverne — långt sver dem, som i:beqväm rovsitta isl ammare och skrifva lagar för de klasser, ! sm de icke käma och hvilkas smödor de kevdela— Livingstone har genomkorsat Afrika och säger sjelf; att en laternamatea, ett lekverkogjorde hans såk nyttayoch :t om Afrika skall kristnas; måste handelsseen ÄR Vr är Kart DRA Sr aga sig sjelf. Jag vet också, att eh god vinna, som du, kanske bäåttre förstår dårkliga unga flickor, ämnen gammal man som 2SÅ att. pfter allt hvar ing vat kan dn