Aftonbladet – 16 januari 1862, sida 3

ar öppnas oeh europeisk verldalig eivilisation hridae i Afrika. Han de ega vitsord, eller vet man den eaken bättre då han silter vid sitt skrifbord, än då man ett Helt lif egnat sig åt utspridandet af Herrans d och bibelns sanning? Sålunda lär den Xverldsliga bildningen — egreppet om en hel hop saker, som äro ljögst obetydliga om man jemför dem med livets bufvudfråga — likväl vara nödig för tt skaffa ingång åt den sednare. Och vi rde här böra påminna om att sjelfva inanläsningen är en alldeles verldslig kunap, som dock är nödig för att inhemta rdets sanning. Vi tro att mycket af detta bildande kan nläggas i arbetarens nöjen att dessa unna vara sådana, att de förädla hans sträfanden och göra honom mottagligare för ljukt, Låtom oss ej tro att sanningens sol ör insläppas genom ett hål på tillskrufvade ;ckor, eller att det sanna någonsin behöfer undangömmas, ty det finnes ingen:saning, som står i strid med bibelns. Tror un detta; så måste man äfven taga sig för Ht sofra i den Heliga Skrift, och detta har an också ganska riktigt tagit sig före — Ht till de enfaldiges qvarhållande i enfaligheten, som är å beqväm, då man med Hotta ord vill leda dem mot ett mål, som nan antingen med afsigt döljer eller icke jelf vet. Arbetaren tyckes alltmera sjelf inse nödvändigheten-af att på eu mera praktisk väg 4 ljus-och vetande. Ötverallt inrättas sockenbiblioteker, fastän man på många ställen ofrar äfven dem, så att ingen vill läsa hvad söm är qvar — på andra åter låter man ulket få läsa böcker af olika innehåll och ier går utlåningen med fart. Detta sofrande, dette långa afhandlande m hvad som: passar arbetaren?, bevisar nit man ovilkorligen vill hafva honom ansedd ör ett eget slag af menniska, som står under undantagslagar för vetande, för bildnincens gång och för sina nöjen, och under de bältres ovisa förmynderskap. Vi inse icke med hvad rätt man gör det, och kunna ej förmå oss till -annat än. alt söka åt alla håll utvidga arbetarens synkrets, så att han ej må behöfva detta förmynderap och icke heller behöfver låta missleda sig till ett blindt verktyg. Ljus, kunskap: och sullskopeblädje. se der hyad vi anse arbetaren böra ega — och vi 110 ej att något af allt detta på minsta sätt hindrar honom att blifva en god kristen och eu god medborgare. Snarare är det troligt att han, då han lär sig njuta af bildande nöjen tillsammans med menniskor, som icke tillhöra hans :samhällsställning, icke så lätt, som då han särskiljes och tillbakahålles inom vu strängt afskiljd klass, väljer de sämre. Vi anse hvarje isolering för skadlig, derföre uit den alstrar en rå egoism, der man sjelf utgör kärnan och svängaxeln för hela verlden, och saknar alla jemförelsepunkter Man är då nästan dömd att, rent af i brist på tekantskap med denna verld, blifva missledd ar den förste som förstår att framställa en skenfager yta. Att så mången arbetare öfvergår till baptism, mormonism och hvilka religiösa galenskaper som helst, att han på vod tro flyttar ut till Amerika och förstör s.n sparpenning på fruktlösa försök — allt delta kommer af okunnighet i verldsliga ting och olörmåga att använda sitt eijest eunda förstånd, och för allt detta har han att tacka, utom den håglöshet. som är en naturlig följd at en, midt i vårt samhälle vårdslösad uppfostran i allt, utom katekesIexan, det seva motständet mot allt, com kunde upplysa och leda honom i en verld, der allt bidrager att med hvarje dag göra samfundslifvet till en särskild vetenskap. Att nu fordra att ensamt arbetaren skall amgå i oskyldighetens täls ånd, omhvärfd tusende nya uppfinningar och nya seder :h bruk, är att skjuta honom ur samhället. Upplysning, vetande i alla riktningar beifver hvar man, och som hvar man bör ven vara arbetare, i detta ords väckra be ärkelse, så bör upplysning, vetande, sjelfnke vara arbetarens rättighet att iohemta -enom böcker, sällskap, åskådning eller på vad sätt han kan, utan att akta på en klasun som, om den rent uttalades, skulle låta -å här: Snart kan den simple arbetaren mera än de bildade. Ja, Gud låte så ske! ty i annat fall ha 4e bildade ingen sporre att skaffa sig: bildng, utan försjunka sjelfva i ett bildadt? rähetstillstånd, något på hvilket vi allt för sta se prof. z Med glädje se vi också alt många dela vår åsigt om hödvändigheten och gagnet 21 att i möjligaste måtto sprida tildningens rön äfven till dem, sön just genom afsönring och klassindelning bittills saknat tillälle att skäffa sig den. Vi behöfva blott nämna :SLäsning för folket och de arbeten len i detta fall högst förtjente hr Hellsten itger under nämnel Böcker för folket; hr Bergs skillmgsbibliotek? m: fl. Allt tyder ,å att folket 1ängtar efter bildning och veade — och att-dä vilja göra fördämninrar, är mera enfaldigt än skadligt. 2 (Insändt.) Sändebref till..f..d. riksdagsmannen I frågan om underpant i lös egendom. Ni har gjort mig den äran, M. H., att uti der i Aftonbladet för den 8 Jan. (n:r 5) nförda sednaste artikel rörande förslavet om