Aftonbladet – 13 januari 1862, sida 3

Nikvälvofvanbemälda utskott, enligt H. Kejs. M:s nåd. förklaring. i Kejs: TesKriptet den 24 April och kejs. kungörelsen den 23: Augusti inneva-: anderår,. motsvarande en. hvars med-! tällda lagtöräng gar eller nya påbud och för-:! foganden, enligt deras: tanke, vore för landets sagn af nöden, ansåg prof. Sirelius sig, vid va-: let af.en medlem i förenämnde utskott, endast böra fästa det uttryckliga förbehåll, att den valde icke egde ingå uti bestämmande deraf, hvilka bland de till utskottets behandling framställda frågorna tillhörde antingen monarkens enskilda eller monarkens och ständernas. samfälda lagstiftningsbefogenhet, enär : ett dylikt. särskiljande,,; såvidt. detsamma ; berodde hk folkrepre-; sentationen, enligt grundlagarne tillkomme Fini dands vid landtdag församlade ständer. i v Prof. Liljenstrand instämde uti. det yttranåe, i som Sirelius afgifvit, men ville likväl för sin del dertill foga en förklaring. Sedan kejs. kungö-; .relsen den. 23 sistl.. Aug. bestämt att utskottet: endast. har rätt att konsultativt uttala sin tanke; och föreslå efter hvilka grundsatser och i hvad j H rändring syfte. lagförändringar eller nya påbud och förfoganden. vore för landets gagn af nöden, så kunde. det, enligt professorns mening, numera; endast blifva fråga, om icke utskottet borde an-;j ses oberättigadt att till och med i sådan kön: i sultativ form yttra sig angående skilnaden emellan de lagfrågor, hvilkas afgörande tillkommer de. båda statsmakterna och dem som på arlmini.strativ väg kunna. af. styrelsen ensam handläggas. Professorn ansåg att ett afgörande derom icke kunde under någon form tillkomma andra än de båda statsmakterna, och så länge de derom sig ej förenat, borde jemlikt 57 af1712 års regeringsform ingen annan måttstock eller grund för ärendenas särskiljande användas än grundlagarnes. bokstafliga innehåll. . Dessutom ville professorn hafva anmärkt, att riksens råd ochi kollegierna, jemlikt regeringsformens 16 8, kunde göras amsvariga för sma handlingar i det som anginge regenten, riket eller kronan. Då detta stadgande ej vore tillämpligt på det nu sammankallade utskottet, och detsamma icke på något sätt kunde komma att ansvara för sina råd och tillgöranden, så fann professorn äfven deraf f härflyta den sjelffallna rättskonklusion, att utskottet icke borde få genom sin uttalade mening understödja någia särskilda åsigter uti ifrågavarande afseende och sålunda mer eller mindre bidraga till deras förverkligande. Om utskottet derigenom skulle komma att gifva upphof åt, någon olaglighet, så skulle följden deraf blifva att ansvarigheten för en sådan icke hvilade på någon. Det kunde icke annat än ursäktas regentens annars ansvarige rådgifvare, om de skulle foga sig efter den åsigt, som blifvit godkänd af 48 män, hvilka landets fyra stånd sjelfva utvalt. i : Arkadiateatern invigdes den 21 sistl. Dec. för :sin bestämmelse : som -Konsertsalong! af hr v. Schantz kapell: Ahörarnes ante öfversteg 400, hvilka med nyfikenhet och intresse betraktade den vackra, i hvitt och guld; ornerade salongen samt de ganska inbjudande: restaurationslokalerna. Folkbiblioteketi Helsingfors, hvilket ge nom några af.stadens unga fruntimmers varma intresse kommit till st nd, har redan existerat mera än ett år. Läslusten bland de lägre folkklasserna synes vara i stigande och biblioteket anlitas-flitigt.. Under den mörkåra årstiden skall låntagarnes antal hafva uppgått ända till 100 på dagen. , Arbetet med jernvägen går småningom sin fulländning: till mötes och endast fyllningsarbetena vid: Wanda å lära ännu återstå, hvårföre man inom detta år torde hafva trafiken med Tavastehus i full fart. Omjernvägens vidare utsträckning. vet man ännu ingenting bestämdt, men det tros att dessa åtgärder skola bli -hvilande till dess landtdagen kan utanordna-de erforderliga medlen. ITALIEN: Uti en korrespondens från Turin af den 5 dennes meddelas följande rörande ministårens ställning : Ricasoli har hållit sig tappert, denna rättvisa skola till och med hans motståndire göra honom. Men striden mot en falsk sitvation, som. han ejskapat, men för hvilken man ändock vill göra honom ansvarig, träder dock nu in uti: ett skede; hvilket, såsom Ricasoli sjelf yttrat, icke gör hans qvaärblifvande i spetsen för regeringen önskvärtt. Väl hefva hans motståndare, hvilka skulle angripa honom vid majoritetsmedlemmarnes sednaste sammankomst, ej yttrat sig emot honom; och derigenom till det yttre stärkt hans kabinett, men till detinre är detsamma utan sammanhållning. Det skall gå under i följd af.en fördom. Mojoritelsmedicrumerhe; hvilka gifvit honom ett förtroendevotum, hafva dock derefter så ofta, och så läuce upprepat, att ministeren Ricasoli blifvit omtj lig, att hela verlden tanklöst efterpladdrat denna sats. Hvarföre är den då omöjlig? Och skola Ricasolis efterföljare göra sin fuk bättre? Detta är frågor, på hvilka men biifver svaret skyldig: Ratazzi och Farini vörd naturli tvis änu mindre majoritetens män, fastän i händelse af Ricasolis afg intet annat val blefve öfrigt. Utan att v tillstå-det, önskar den parlamentariska r jöriteten politiska obetydligheter i spetscn för regeringen, för att i deras namn sjelf tå taga styrelsen i gina händer. Dessa herrirs beteende är taktlöst och kan framkalla störa faror för landets närmaste. framtid. Men man må ej-tro att Ricasoli förlorar: hufvudet elter blifver uppbragt. Han bidar nåhända änvu några dagar, och kauske lyckas han att i elfte timman öfvertala Ratazzi nt inga i ministeren, hvarefter majoriteten skull blifva lugnad; eller ock framkallar Rica oli en debatt, för att nödga majoriteten att gitv: honom ett misstroendevotum och sålunda ö!vertaga ansvaret för situationen. Konungen är förarged öfver alltodette men han låter sa? kerna gå sin köpstitutionela gång. Hun underhandlar dock: dsgtgen fed Ratozzi.s rg srt L