Aftonbladet – 4 januari 1862, sida 2

ändadt och lifligt som denna afton. Heiines ; frasering är isynnerhet utmärkt. Fullkom-i. ligt. beherrskande formen leker hon medi svårighelerna på ett obeskrifligt ledigt behagligt de kantablare satserna, like ( en ständigt h lefvande improvisation. i Man skulle måhända kunna försvara de påståendet, att för att kunna spela ett piu-:. nissimo så elastiskt och eteriskt som hon, : måste man vara qvinna. Duco som hon: derefter utförde imed sin bror föreföll något : mattare. .. Deremot gjorde Schumanns poe-; tiska, för Nerudapubliken redan välbekanta ; rantasistycken samma behagliga intryck som : alltid. Det i stilla fläktar, liksom en ljuf: sommarvind, bortdöende drömmeriet doftar: af verklig poesi och de tre syskonens: lina och luftiga föredrag gör effekten deraf; ännu imerligare. ; VieuxtempsFantaisie Russe är ett bra-: vurstycke af det pompösa slaget, och det: mäste väcka förvåning att en ung flicka kan ; med så lägande beslutsamhet och kraft återsilva denua ståtliga komposition. Det är: som om hela henneg gestult vidgades, ty en ädel och kraftig genius talar derutur. : Också var förtjusningen hos publiken i dig stegring. Upprepade inropningar I följde på hyarje nummer. Vid W. Nerudas solonummer anfördes orkesterackompagnementet med mycken omsorg af konsertmästaren d Aubert (uvertyren och mellanaktsmusiken af konsertmären Randel), emedan kapellmästaren Norman åter insjuknat. Cherubinis vackra uvertyr till Vattendragaren gick icke fullt så väl som vi här ofta förut hört den utföras. Och under en mellanakt, då en af Mendelsolms 4Lieder-ohme Worte gafs, tog halfva orkestern sig för alt spalsera vidare, medan andra hälfien tog repris. Shakespeares lustspel Förvexlingarne, tlödande af äkta gedigen. humor, utgjorde afwo-ens dramatiska innehåll; -Kungl:ga tea :ern har gehom upptagande af: detta ypperiga stycke vunnit anspråk på publikens syäuerliga tacksamhet, hvilken. också i går gaf sig lutt i lifliga applåder och högljudd munierhet. Efter styckets Slät fortröro applåderna länge, och ehuru ingen af de spelande blef inropad, viltnade tillfredsstållelsen -med det hela tydligt om huru förtjenstfullt och lyckadt utförandet varit; synnerligast då man fäster afseende på Kungliga teaterns för närvarande ej särdeles stora artistiskå resurser. DE flesta af kungliga familjens medlemmar bevistade representationen. i Vi nämnde i det föregående, ait kapellmästaren Norman ånyo. insjuknat, och vi beklaga detta för Kongl. teaterns ekull, -hvil-; ken under dessa bistra tider behöfver alla sina. kapacteler; och en stor kapacitet är hr Norman onekligen, ehuruväl det torde våra något vågadt att påstå det Kongl. teaterns kapell aldrig blifvit så mästerligt anfördt af nägon, som af honom, såsom några bland haäs varmaste beundrare, och bland dessa en insändare med signaturen Y. utien i vårt blad införd uppsats, förmena. Vi begagna tillfället att yttra ett par ord om nämnda uppsats, hvilken genom en tillfällighet ä tryckeriet kom att inryckas någo i förtid, innan den hunnit bli beledsagad med några korta kommentarier från redaktionens sida. Vi anså:o den förtjent att publiceras derföre att den innehöll ett lifligt och rättvist. erkännande af. det förtjenstfulla och glädjande uti Harmoniska sällskapets prestationer och desa ledares talang, på samma 2ång vi likväl funno de uttryck något öfverdrifna som Y. begagnade, isynnerhet med afseende på kongl. teaterdirektionen. Bland dessa öfverdrifter torde äfven få räknas den, att utförandet af Beethovens Adurssymfoni denna gång kan räknas bland det förträftligaste som här någonsin i denna vär presterats, hvilket väl bör anses för ett något vågadt påstående, då man minnes huru Foroni arbetade för att få hela serier af symfonikonserter gifna, bland hvilka just denna Adurssymtoni då gafs på ett ypperligt sätt. Uti harangen tili Kongl. teaterus chef, att han i rättan tid kallat hr Norman att höja vårt hofkapell till det anseende, hvartill det verkligen är berättigadt, ligger någoming mera än en gärd af rättvisa åt hr Norman, det ligger en verklig orättvisa emot minnet af Foroni och äfven af Lachner. Hr Nor: man är, såsom vi redan ofta haft tillfälle att med det lifligaste nöje erkänna, en stor förmåga, och loford förtjenade han sannnerligen. med anledning af Harmoniska sällskapels konserter förlidet år för det utmärkta sätt, .hvarpå han då hade lyckats att afmusikaliska akadenpiens elever, af amatörer och tillfälliga biträden hopfoga en orkester; som lemnade verkligen oväntade resultater. Det var då han förtjenade sina sporrar, och huru omistlig han på den platsen var bevisas bäst deraf, att hela denna orkester föll till ett intet igen, så snart ban släppte den, med undantag naturligtvis af den Ulla del, som utgjordes af akademiens elever och som fortsatt sinå öfningar under hr Berens? ledning. Hvad angår det Harmoniska sällskapet, så kan man, med det lifligaste.erkännande af det vackra i dess existens och arbeten, med skäl ifrågasätta, huruvida det just kan sägas existera i en stegradtlycklig verksamhet, då det uppgifvit sin egen orkester och all egentlig sjelfständig verksamhet för att bli liksom ett bihang till Kongl. teatern. En kunglig opera och ett privat reses Mamma är, som du vet, alltid sjuk or alltid lidande. Hon kan sällan uthärda lju: . TA RT 2 ÅA I ha