Aftonbladet – 3 januari 1862, sida 2

flicka ett eller två år äldre än Gertrud cct dotter till en enka, som bodde i Stone: houseleigh och hvilken han känt i flera år, skulle vara den bästa hjelpen i denna svårighet. Han visste huru sorgfälligt mrs Redmond hade uppfostrat såväl sitt eget barn-som ock det, hvilket hennes make i sednare giftet hade anförtrott i hennes vård, då han — efter några månaders äktenskap — hade dött, lemnande henne fattigare än förut och med två barn att försörja i stället för ett. De personer, som bäst kände till mrs Grey, förmodade också, när hon samtyckte att gifta sig med Maurice Redmond, en fattig artist, hvars ansigte bar ett obotligt lidandes prägel, hvars hjerta blifvit nästan krossadt genom förlusten -af hans sköna unga maka, en italiensk sångerska, och hvars sista dagar förbittrades af oro öfver hans späde sons öde — att hon ej gjorde detta af okunnighet eller bekymmerslöshet; men att om hennes hjerta håde blifvit. rördt och hennes känslor intresserade, detta mera förorsakats af det deltagande, som är beslägtadt med kärlek, än af någon mera romantisk bevekelsegrund; att hon väl visste huru 1å de sällhetsdagar voro, som väntade henne, om ens med detta medvetande en tanke på sällhet kunde uppstå; men att hon äfven visste; det hon sålunda förvärfvade sig rättgheten att förljufva dessa få dagar af tynände lif och att få se ett leende på den döendes bleka läppar, då han hörde sin lille gosse kalla henne moder. Alla menniskor sade att det var just likt: mrs Grey att ingå ett sådant giftermål, och detta var också sannt. Det var mycket likt henne, antingen de, som sade det, ryckte på axlarne dervid eller hade en tår i ögat. Hon gjorde många uppoffringar och arbetade outtröttligt på mångahanda sätt för avt