Aftonbladet – 2 januari 1862, sida 2

till de utländska tidningarna oriktigt uppgifva). Finansministern tillägger -sig förtjensten att ha betäckt äfven sistnämnda års stafsbrist, utan att taga sin tillflykt till ban ken eller till en emission af pappersmynt. Han har sannolikt nu uttömt sima hjelpkällor, ty i annat fall skulle regeringen troligen icke ha åsidosatt konstitutionen, för att framlägga budgeten för det ofulltaliga riksrådet. Innan jag slutar, måste jag tillägga alt budgetens intryck på vår finansverld har varit föga tillfredsställande. Kejsarens af Österrike djerfva löfte den 11 November 1859, att jemnvigten i budgeten skulle återställas, har ännu ej blifvit uppfyldt. Mot slutet af Juli 1860 beräknade hr von Plener den eventuella statsbristen för 1862 till 43 millioner. Nu erkännes det officielt att den uppgår till 110,186,000 floriner. Finansministern vill betäcka 58 millionerna deraf med skatter, men han säger ej med hvilka? Hvad beträffar de 52 millioner extraordinarie utgifter, som man vill betäcka med kredit operationer, utan att taga sin tillflykt till nya lån, så sakna de framställda kalkylerna likaledes hvarje fast grundval. Dessa förträffliga kreditoperationer bestå i att belasta staten med nya utgifter, att kasta utimarknaden nya papper, som banken skall bli nödsakad att sälja, samt att återtaga lånepapper, som man gifvit banken i pant, emedan man ej fann någon utväg att placera dem. Det är tydligt, att de officiella upp: lysningarna om vår statsbrist icke äro egnade utt förskaffa dessa papper en förmånligare placering.