Aftonbladet – 2 januari 1862, sida 2

Article Image
lysningarna om vår statsbrist icke äro egnade att förskaffa dessa papper en förmånligare placering. Svenska näringerna 1860. V: ha mottagit två insända uppsatser, båda med ofvanstående rubrik. Den ena är af samma hand som uppsatsen i enåhanda ämne den 24 förliden månad och lyder sålunda: Till redaktionen af Aftonbladet. Uti Aftonbladet för den 24 Dec. lemnade redaktionen benäget rum för några be;raktelser af undertecknad i anledning af n i Aftonbladet för den 20 December iförd öfversigt af svenska näringarna år 1860jstillika med några uttryck af red ktionen om 4e glädjande slut-atser, hvartill samma öfversigt ger anledniag. — Såsom ännu torde vara 1 minnet, förekom i den första artikeln, eller sjelfva öl!versigten, bland annat den uppgiften, alt rikets export år 1860 hade lemnat 4.027,000 rdr öfverskott i penningevärde utöfver importen. Detta gaf under:eeknad anledning till en förfrågan, huru vid it så lyckligt förhållande det kunde hä:ga sillsammans, att bankens. metalliska kassa ;ikväl under samma år minskats med 6,170,633 rdr, fastän dessutom på samma gång en del utländskt lån blifvit indraget, som naturligtvis borde öka denna kassa; hvart sålunda den betydliga benållningen hade tagit vägen, som hade bordt inflyta i landet, och om icke detta besynnerliga förhållande tilläfventyrs kunde ge anledning att tänka på det bekanta ordspråket: der ligger en hund begratven?. anledning häraf har red. i ett tillägg beniäget förklarat, ?att det påpekade förhål landet onekligen är en ganska vigtig sak, som förlje. ar all uppmärksamhet och som Pvi icke skola lemna ur sigte, men att red. med nöje ville se, om insändaren till en örj n med sin sakkunskap letar fram den hund, som kan ligga begrafven under den påpekade stridigheten?. Med redaktionens tillåtelse besvärar underteeknad derföre ånyo med några få rader angående detta ämne, Måhända bör härvid ej lemnas obemäldt, att den närmaste anledningen till insändarens förra framställning hemtades från den ovisshet om redaktionens egen ståndpunkt i frågan, som syntes ligg i de uttryck, hvarmed kommerskollegii berättelse, hvari de nämnda uppgifterna förekommit, presenterades för allmänheten. Redaktionen har, under erkännande af anmärkningarnes vigt, nu sednast anfört, att red. i sin korta expos öfver berättelsen (kommerskollegii) icke haft tillfälle eller direkt anledning alt vidröra det af insändaren anmärkta missförhållandet?. Sjelfva exposen åter begynner eller inledes med följande uttryck af redaktionen sjelf: Ett folk, likasom dess-enskilda medlemmar, har behof att hvart år göra upp sitt bokslut för att se sin ekonomiska ställning. En väsendtlig del af ett sådant bokslut för -Sverge innefattar kommerskollegii berättelse om våra fabriker och manufakturer, vår inrikes sjöfart samt vår utrikes handel och sjöfart. Detta yttrande, jemte de obetingade uttryck af tillfredsställelse med bokslutet?, som förekommo på ett par andra ställen i redaktionens artikel den 20, ingaf nemligen insändaren den föreställningen, att redaktionen ansåg detta bokslut tillförlitligt, fastän Aftonbladet hvarje vecka meddelar redogörelsen för riksbankens ställning, utvisande ett helt annat resultat i afseende på behållningen. Under en period, som den närvarande, då hvarje öre af bevillningen fill kronan öfver hela riket åtgär att betala räntor och amortering på de utländska jernvägslånen och ölika enskilda intressen roflystna sitas o hvilket af dem skall ytterligare få sin fördel tilllfredssiälld på bekostnad af de skattdragande genom ytterligare anslag, som fordra ytterligare lån, hvilka omöjligen kunna bealas utan påläggande af nya skatter, synes det ingenting vara vigtigare för) ressen, än att blotta sådana miscetag, som äro egnade att gifva en osann och öfverdrifven föreställning om resultaternå af ett landets bokslut, hvarefter man sedan i den sllmänna hushållningen, likasom i den enskilda, blott bar alltför mycken fallenhet att rätta sina fordringar på ökade lefnadsbehof. Då emellertid redaktionen nu förklarat sig icke skola lemna ur sigte det anmärkta förhållandet, fastän redaktionen benäget uttryckt sin önskan att insändaren ville göra början? med att, som red. yttrat, leta fram hunden?, så anser insändaren, för att ej gå ed. i förväg, för sin del tillräcklist anmärka, att missf rhållandet mellan i komnerskollegii uppgift om de fyra millionernas fver-kott af exporten öfver importen komner helt eökelt af en falsk beräkningsgrund. för ett vidare utredande, som redaktionen itan tvifvel sjelf besörjer, kan hänvisas, dels ill den ledning, som vinnes genom g: neral ullstyrelsens berättelse i samma ämne, dels ck till flera diskussioner, som igenfås i prookollernä för sista riksdag. oe Den andra artikeln, hatvande, såsom vi ämnt, äfven till öfverskrift De svensha näingarna 1860, är af följande lydelse: Med denna öfverskrift finnes i Aftonblalet för dån 24 December en insänd artikel vars fört. uttrycker förvåning deröfver att iksbankens såväl metaliska kassa, som s8ejelstock, minskats under loppet af år 1860, aktadt Sverges export i värde öfverstigit

2 januari 1862, sida 2

Thumbnail