Aftonbladet – 30 december 1862, sida 2

är så liberal, att veterligen aldrig en kla; försports uti detta afseende, och då de deri angifnå pressförbrytelser icke äro andra än sådana som i hvarje lagbundet samhälle äro underkastade åtal, är svårt att inse, hvari I denna förordning egentligen kunde förbättras. När emellertid samma humana fjrordning ledt till de följder, som nu . blifvit uppenbara, måste felet ligga annorstädes, nemligen uti hela institutionen af en preventiv censur. Och så är förhållandet. Härom vore mycket att säga, men vi känna ävnu icke hvad som är en moderat framställning tillåtet. Må vi derföre nu endast påpeka den erarenhet, som dagligen bekräftas i de länder der denna institution är införd, att dess bokstaf aldrig kan efterlefvas, af det enkla skäl, att ingen Th kan på förhand uppställa en norm för alla de oändliga nyanserna af tanken och ordet. Och när så är, hvad kan man vänta af domare, som nödgas sätta sitt subjektiva tycke i lagens ställe och döma en medborgare ohörd för ett brott, som han möjligen förmodas ämna begå? Ålt tidningarna en3 kunna vidröra dessa frågor bevisar, såsom vi vid ett föregående tillfälle anmärkt, att censuren redan handhafves med mindre stränghet än förut, och detta finner man ytterligare bekräftadt deraf att Papperslyktan i anledning af en demonstration mot censorerna, som förefallit i Helsingfors, till och med får omnämna den i Sverge utkomna CensurkalendernX, för hvars innehåll vi för någon tid sedan redogjorde. Papperslyktan meddelar nemligen följande: Bland veckans tilldragelser må icke förglömmas ett uppträde, som egde rumi onsdags på aftonen och hvilket med det nådigst utlofvade sammankallandet af rikets ständer delat äran att utgöra allmänna ;samtalsämnet. Åtskilliga personer hade neml. företagit sig att göra en demonstration mot ceosorerna genom att under deras fönster utföra hvad man på franska språket med ett olämpligt välljudande ord benämner ceharivari. Denna opinionsyttring hade kanske för en månad sedan varit mera på sitt ställe än nu, och var utan tvifvel högst opassande på en afton sådan som denna. Den vann också föga sympatier, oaktadt väl få finnas, som icke, lika med demonstranterna, varmt nitälska för yttranderättens frihet samt önska afskaffandet af de godtyckliga band censuren lagt på densamma. Men den, som vill göra sig till uttryck för en allmän åsigt, bör förstå att välja tid och medel. Det bör likväl märkas, att censurens sätt att förfara först dessa sednare veckor blifvit allmännare kändt genom en i Sverge utkommen, på autentika handlingar grundad bok, som bär titeln tCensurkalender, och hvilken nogsamt förklarar den rättvisa ovilja denna institution mot sig Bppväcker Se här ännu ett prof på den särdeles betecknande frispråkighet, som börjat göra sig gällande inom den finska pressen. Abo Underrättelser uttrycker sin fägnad ölver Nr genom den nya generalguvernören gifna löftet om en landtdags snara sammankallande och tillägger derefter: GÅ en annan sida skall Finlands folk, som under alla skiften visat sig orubbligen troget och tillgifvet den monark hvars fana det svurit, äfven då det nödgats taga steg tillbaka, då det kunnat framåtgå, detta folk, som med ett obeskrifligt tålamod, både andligen och lekamligen frusit och svultit; huru skall det ej glädjas då det en gång får fatta Ng vid sina grundlagar och i slutna leder rycka framåt, anfördt af sin storfurste. Såsom man finner, förekommer här ett pot-teeken, men sjelfva noten synes ej tilli tidningen. Måhända har den innehållit nå gonting, som censuren, ehuru numera fogligare, likväl funnit betänkligheter vid att låta qvarstå. Man hade kunnat hoppas, att den Snellman-Schaumanska tejden nu skulle vara fullkomligt afs!utad, sedan så många opinionsyttringar blifvit afgifnå och sedan till och med mag. Schauman, då han till följd af den allmänt uttalade önskan derom, åter inwädde i redaktionen af Helsingfors Tidningn afgifvit en förklaring, affattad i för hr nellman ganska smickrande ordalag, och hvari uttrycktes den önskan, att hela denna strid så snart som möjligt måtte bli glömd och att man i stället för att slita upp sina krafter i onyttigt ordgräl måtte gemensamt använda dem till gagn för fäderneslandet under den nya utvecklingsperiod, hvari det nu inträder. Detta synes böra ha varit en fullt tillräcklig anledning för hvarje vanlig menniska att taga sitt förnuft till fånga och låta grälet afstanna. Men hr J. W. Snellman är en ovanlig man i flera hänseenden och särskilt i fråga om piterlint stegrad sjelfkänsla, rätthafveri och oförsonlighet. . Efter en paus af några veckor har han åter uppträdt.i Finlands Allmänna Tidning med en lång polemisk förklaring, deri han bland annat-med en i sanning förundransvärd myndighet och tvärsäkerhet, såsom vore han den ende rätte och opartiske domarenil saken, yttrar, att de sexton personer, somförst : hade uppträdt med en adress till. hans för-) mån, äro åe enda bland de många opinanterna, som visat sig veta, hvarom fråga varit. Alla de andra som-uppträdt och uuderieckPå hösten töll domen öfver AnjalaförbunFIS ONRSPER Sn OCKSEE SVE AK, PSA NESIT FIog I