Aftonbladet – 28 december 1861, sida 3

j Föreningens samling af fornsaker har äf. i ven erhållit en betydlig tillväxt, så att de nu utgöra 52 nummer. För att lagligen betrygga denna samling ochiallmänhet skänka behöflig -autorisation åt föreningens -verksamhet har styrelsen utarbetat ett såsom oss sync3 välbetänkt förslag rörande fireningens anslutning till Vitterhets-, historieoch antiqviIetsakademien, hvarigenom denna förening och jendra, dylika, om de följa exemplet, skulle till nämnde akademi träda i nästan samma förhållande som hushållningssällskaperna till landibruksakademien. Föreningen skulle härigenom äfven förvärfva rätt att besitta samling af fornsaker och andra föremål, som , bidraga att belysa Nerikes och dess befolknings historia och kultur; dock skulle hvad föreningen hvarje år genom köp erhållit, i det årets redogörelse uppräknas och till inlösen efter inköpspris erbjudas kongl. akademien, som inom sex. månader efter årsberättelsens ingifvande skulle underrätta föreningen om hvad deraf önskades för riksmuseum, samt ersätta föreningen härför uppkommande kostnader. På detta sätt skulle mycket kunna tillvaratagas, som förspilles och förkommer, och de. små provinssamlingarne skulle kunna blifva riksmuseets bästa skaffare. Största delen af det nu utgifna häftet upptages af Allmogeord i Vestra Nerikes Bygdemål, samlade af Herman Hofberg. Det är en med stor omsorg utarbetad, redig och klar samt om sakkunskap och kärlek för saken vittnande ordlista at 1296 allmogeord. Ordens betydelse är ytterligare äskådliggjord genom bifogade karakteristiska fraser, hvilka för ett arbete af detta slag äro af det allra största intresse. Med full rält synes föreningen ha tillerkänt detta arbete ett pris. Vi skulle endast vilja anmärka, att i denna liksom i så många andra dylika ordlistor förekommer ett icke obetydligt antal ord, som icke särskilt tillhöra något bygdemål, utan äro allmänt svenska. Det torde vara något vågadt att påstå, attt. ex. Apel (äppleträd), med ens (på en gång), gelike, gnata (smågräla), hvarf (omgång), hvitlimma, hyska (och -hake), kratta (trädgårds-) kubbe (hugg-) nagg (vid bakning), rar (i betydelsen af förträfflig, präktig) skulor, årtull m: fl. icke äro allmänt svenska, utan nerkiska allmogeord. — Några förslag till kyrkliga reformer i Sverge, af en pastorsadjunkt i erkestiftet. I e reformer förf. här förordar, fördelas af honom i de. inre. och de yttre. Till de förra räknar han Xen förbättrad bibelöfversättning, mera texttrogen än den nuvarande och utgallrande föråldrade ord och ändelser; fria söndagstexter i stället för de bestämda perikoperna, hvarvid han anför Wieselgrens och Torånps tankar i ämnet. Vidare ?kungörelsernas försvinnande ur Herrans tempel; pallens borttagande för kyrkogångshustrur; dops-förrättande i kyrkan och instiltelseordens förkortande. Dessa reformer, hvilka alla här af förf. motiveras, kunna visserligen anses af behofvet påkallade; men vi hemställa huruvida icke äfven åtskilliga andra vid detta tillfälle bort påpekas i och för missbruk, hvarmed vår kyrkliga lagstiftning är behäftad, såsom t. ex. det vidriga påbudet om årlig nattvardsgång m. m. I afseende på föremål för yttre reformer fäster sig förf. i första rummet vid befordringslagarne.. Efter en blick på adjunkens lif, hans slafviska beroende, fängelseika -munkställning, katolska celibat och rymma konsistorii-skjutsande, saknad rätighet att i likhet med tjenstehjonet välja plats m. m.4 kommer förf. till det resultat, att åtminstone nämnda rättighet borde. förinnas adjunkterna, hvarjemte han föreslår pensionering af äldre pastorer, prestvalens förändring 0. s. v. Hvad komministrarne ingår, föreslås att de helt enkelt böra försvinna såsom händelsen redan är i Lunds stift. CVisst måttet — utbrister härvid förf. — Pio nono, huru än i trångmål han är, nånle åt att i Sverge finnas erkebiskop, biskopar, kontraktsprostar, prostar, kyrkoherlar, komministrar, vice pastorer, vice komministrar, kapellprester, adjunkter, skolpreter 0. s. v.4 Emot pastoraternas nuvåande klassifikation efter mantal anmärkes med rätta,: att hjorden, icke jorden, borde välja själasörjare. Lönerna anser förf. böra utgå afstaten, till hvilken presttionden skulle ingå, men boställena: bibehållas: Det nuvarande yvalsättett, underkastas en skarp kritik, hvarefter föreläs, att hvarje församing skulle ega rätt att kalla en prestman; den andre efter af konsistorium uppgjordt förslag utses genom lottning, och I val emellan dessa båda förrättas. Slutligen föreslås sockenstämmans skiljande i en kyrkostämma och en kommunalstämma. — Minnen af en sjuttonårig vistelse i nordvestra Amerika af. Gustaf Unonius. Sednare a Förra afdelning. Upsala. W. Schultz örlag. 5; I erna del fortsätter förf.. skildringen af sitt SÅRL pre och redogör för de orsaker, som förmådde honom att utbyta detta. mot en presterlig verksamhet. Den sednare aflelningen, som utkommer i början af nästa ir, kommer att afhandla förf:s vistelse i Chiago, några af hans resor i unionens öfriga lelar, hans närmare erfarenhet af umgän zeslifvet i Amerika m. m. Den intressanta skildringen äåtföljes af fyra vaekra plancher samt. två träsnitt, af hvilka det ena återger det första svenska nybygget i. Wisconsin. — Qvinnans kallelse. (Öforsättning från engelskan). Denna lilla skrift har till föremål