Aftonbladet – 28 december 1861, sida 3

UTRIKES. DANMARK, Riksdagen upplöstes i dag åtta dagar sedan. Den har varit ovanligt kort och uträttat ovanligt litet. De få lagförslag af större vigt, som förekommit, ha blifvit förkastade eller oafgjorda. Angående dansk-tyska tvistens nuvarande ståndpunkt heter det i Feedrelandet: Af de tyska tidningarnes berättelser om innehållet af det österrisk-preussiska svaret på det danska underhandlingsförslaget kan med temlig visshet slutas att detta svar hufvudsakligen berör Slesvig och isynnerhet går ut på att begära upplysning om huruvida 1851 och 1852 års öfv renskommelser blifvit iakttagna i afseende på nämnde landsdel. Derest så förhåller sig, är den fruktan, hvarmed vi motsett öppnandet af de s. k. Sinternationella? underhandlingarne, fullkomligt rättfärdigad ; och å andra sidan är det tydligt att de förhoppningar, som ministeren och dess vänner fästade vid denna form för underhandling, äro besvikna. — Hufvudfrågan blir nu huru regeringen är betänkt på att tillbakavisa de tyska stormakternas nya försök att blanda sig i det sjelfständiga danska rikets inre angelägenheter, för att kunna infria det i cirkulärdepeschen af den 2 sistl. Aug. gifna löftet att ordna våra författningsförhållanden på sådant sätt att tyska förbundet ej kan göra något ingrepp i de icke till förbundet hörande statsdelarnes sjelfständighet.4 Lyckligtvis behöfver regeringen för detta ändamål blott vidhålla sina egna uttalanden i skrifvelserna till preussiska utrikesministern angående en debatt i preussiska landtdagen, dervid utrikesministern yttrat sig om slesvigska angelägenheterna. TYSKLAND. ; Preussen. En tysk tidning meddelar följande anekdoter om konungens förhållande till valmännen i landet. I Brandenburg mottog konungen dervarande öfverborgmästaren Brandt med fråga, om val-besvären nu voro öfverståndna och hvem Brandena hade valt. När derpå svarades: Stovenhagen och Panisiust, anmärkte konungen att man äfven hade kunnat välja annorlunda: Öfverborgmästaren anförde att valkretsen trott sig förfara i. enlighet med ministerens afsigter, hvarpå konungen skall ha svarat att staden ej hade bordt rätta sig efter ministerens, utan äfven efter hans afsigter. I Wolmirstedt hade borgmästaren uppställt skolungdomen med brokiga lyktor. är. konugen fick se detta sade an, att han: satte ringa värde på dylika demonstrationer; att distriktet hade vid valen haft tillfälle att gifva ett bevis på sin tillgifvenhet och trohet mot honom, men att distriktet underlåtit det; och att han deremot ej frågade eftet fanor och kulörta lyktor. Polisöfversten Patzke har blifvit så fullständigt tagen till nåder, att hans suspension är upphäfd, lönen för hela den sedan hans rymning förflutna tiden till honom utv betald och 3 månaders permission med åt: njötande af full lön hönom beviljad. Preussiska envoyn i Paris grefve Pourtals har hastigt aflidit. När konungen en dag passerade genom Frankfurt an der Oder ville man der uppsätta tyska enhetsfanan. Borgmästaren genomdref dess borttagande. Stadens deputerade besvärade sig hos inrikesministern. Denne meddelade sig med konungen, som gaf tillkänna att de tyska färgerna ej vore honom precis okära, men att han alltid blefve obehagligt afficierad af demonstrationer. En allvarsam ministerkris är å bane. Hela kabinettet med undantag af den nye utrikes