kragen, liksom till ett tecken att han var i deras våld. Några få dagar efter reträtten från Fredrikshamn samlades man och öfverenskom om en adress till kejsarinnan. Punkterna deri voro följande: 1:o. Att deputerade skulle hos hennes kejserliga ryska majestät utverka dess löfte att under armåns frånvaro och påstående riksdag alla fientligheter till lands och vatten upphörde; 2:0. Att hennes majestät till Sverge afsände fullmäktige att med rikets ständer gå i underhandling; 3.0. Att fri passage lemnas åt de trupper som komma att afgå till Sverge: 4:0. Att skärgårdsflottan samt andra fartyg skulle nyttjas till hela svenska armens hemförande ; 5:0o. Att alla capita och öfriga valda riksdagsfullmäktige i Finland skulle följa med armån till Stockholm; 6:0. Att finska regementerna skulle återvända hem till sina rotar och garnisoner. 7:0. Att proviant till armens öfverförande skulle tagas ur magasinerna; 8:0o. Att armen skulle debarkera vid Stockholm, hvarest några regementen borde qvarblifva för att afböja vila försök som emot ständernas frihet skulle kunna göras; 9I:0. Att rikdagskallelsen ej skulle utfärdas förr än armån anländt till Stockholm. Detta var Anjalaförbuadets program. Öm det är obegripligt att alla de personer, som antingen underskrefvo dessa punkter eller eljest gillade och hängåfvo sig åt dem, ej egde sig bekant att de egentligen agerande hufvudmännen endast dermed maskerade ännu djerfvare afsigter, nemligen Finlands fullkomliga lösslitande från Sverge, var det dock ännu obegripligare att de, då de såsom egna åsigter adopterade punkterna