Aftonbladet – 28 december 1861, sida 2

änkt, att i sjelfva verket ingen svårare straffdom kan uttalas öfver det närvarande statsskicket, än en dylik beskyllning? Ty om den representativa författning, vi egt i så lång tid, icke mäktat höja svenskarna ens: till den ståndpunkt af politisk bildning, hvar. på våra grannfolk, danskar och norrmän, befunno sig, då de) direkt från ett despoliskt siyrelsesätt beredde sig en öfvergång. till konstitutionel frihet, så måtte denna för: fattning vara i grunden alldeles oduglig och i högsta grad förkastlig, enär den ej förmått ställa oss på samma hyfsningslinie ens med sådana nationer, som i århundraden varit regerade enligt allenastyrandets grundsatser! Fatta detta, eho som kan! Vi tillstå, att den fosterlandskärlek är för oss alldeles oförklarlig som hyser en dylik benägenhet att — såsom ordspråket lyder — nedsmutsa sitt eget bo. Hvad som kan vinnas derigenom, icke blir det någon ära för svenska nationen, som — om detta vore sannt — skulle för närvarande. befinna sig på. en så låg kulturgrad, att den icke kunde nndgå att uppväcka hela det upplysta Europas medömkan. Allt detta skulle dock kunna. låta säga sig med något sken af sanning, om den politiska förbättring, som nu ärilråga, vore en i sig sjelf orimlig eller öfverdrifven önskan, hvars uppfyllande vore vådlig för samhällets bestånd. Visserligen hafva fienderna till en representationsförändring svårt att tänka sig en dylik sak, utan i sammanhang med en fullkomlig rubbning af bestående förhållanden; ty hvarföre annars ständigt föra på tungan de så missbrukade trollformlerna omstörtning? och ?anarki?, hvarmed man söker :besvärja alla samhällsförbättringar, under det att man ur inbillningens verld frammanar en hel legion revolutionära spöken? Men hvilken sann och klok fosterlandsvän tror väl, att en revolution straxt skall stå för dörren i Sverge, derföre att det skaffar sig en mera förnuftsenlig och rättvis representation än den närvarande? Anser man redan blott i fyrdelningens upphäfvande ligga en omstörtning och ett 1evolutionärt steg — så gerna för oss! En sådan omstörtning vore icke. något at! beskärma sig öfver, utan att tacka Gud för. x) Danskarne icke förrän 1848; norrmännen re. dan 1814.