I varande? Anser man redan blott i fyrdel-j: ningens upphäfvande ligga en omstörtning. och ett 1evolutionärt steg — så gerna för oss! I En sådan omstörtning vore icke. något at!j: beskärma sig öfver, utan att tacka Gud för. i An ; x) Danskarne icke förrän 1848; norrmännen re-; enlig och rättvis representation än den z i i dan 1814. I Konungen ha i dag hållit konselj. F — Hos Kongl. Maj:t hafva dels Nicolail!: församlings i Stockholm kyrkoråd, delst samma församlings folkskolestyrelse, dels! Stockholms allmänna sundhetsnämnd, dels i ock gatuläggningsoch lyshållnings-styrel-j: sen härstädes anfört särskilda besvär der-: öfver att, sedan grosshandlanden AA. 0.1! Wallenberg uti kontributionssedel för år 1859, ! ,å grund af debiterad bevillning efter 2:draj; art. i bevillningsförordningen till sammani: räknadt belopp af 373 rdr 7 öre, fått sig för sin person, bland. andra afgifter, påförda: afgift till Nicolai församlings kyrkokasss jemte bidrag till församlingens folkskola med 108 rdr 36 öre, koleraafgift med 108 rdrj! 19 öre och gatulysningsafgift med 48 rdri: 52 öre; så har öfverståthållareembetet, i4:! anledning af Wallenbergs deröfver fördaj. a med yrkande af befrielse från be-! rörde afgifter, enär han, såsom borgare ij! Sundsvall, vore derstädes mantalsoch skatt: skrifven samt äfven till nämnde stad erla-1 de kommunalafgifter, genom utslag den 22 l! j L 4 L Februari innevarande år förklarat, att som de ej mindre af Nicolai församling å soc kenstämmor, än ock, sedan hufvudstadens:! territoriela församlingar å sockenstämmor sig yttrat, af sockenstämmonämnden, angående uttaxering af ifrågavarande afgifter, fattade beslut icke lagligen kunde å Wal lenberg ega tillämplighet, enär rösträtt å sockenstämma i Stockholm honom, såsom å annan ort bosatt, ej tillkomme och han så ledes icke heller vore i tillfälle att i öfverläggning och beslut om afgifternas bestämmande deltaga, blefve Wallenberg från erläggande af ofvanberörda, honom enskildt aa afgiftsbelopp befriad; uti hvilket eslut klaganderne, i hvad det hvar och en af dem emotgått, på anförda skäl ändring sökt. Dessa besvär har Kongl. Maj:t låtit sig föredragas; och ehuru 1! eloppet af de kommunalafgifter 51 rdr 53 öre, hvilka, enligtl! hvad konungens befallningshafvande i Vesternorrlands län: upplyst, grosshandlanden Wallenberg för år 1 59 i Sundsvall erlagt, ! synes vara. beräknadt utan sfseende å det l! betydliga inkomstbelopp, för hvilket bevill-: ning blifvit samma år i Stockholm honom l! påförd, har Kongl. Maj:t dock, lika med ! öfverståthållare-embetet, funnit Wallenberg, 3 i hviken, såsom i Sundsvall -mantals-. och skattskrifven. icke varit lagligen berättigad att å sockenstämmor i Stockholm deltaga i beslut om uttaxering af d. församlingsoch andra kommunalafgifter, hvarom nu är, fråga, icke kunna åläggas att samma afgifter utgöra; hvadan Kongl. Maj:t pröfvat skä-j! ligt att, med afslag å besvären, öfverståti hållareembetets öfverklagade utslag fastställa. I — Vid morgondagens sockenstämmor i Maria och Katarina församlingar komma val c att ske till ledamöter i församlingarnes folkskolstyrelser. ; — Som bihang till Illustrerad Tidning har!P i dag till tidningens prenumeranter utdelats 5 en stor och särdeles väl utförd planch il) tontryek, återgifvande den berömda utsigten från Mosebacke öfver vår -hufvudstad. ANDRE RS GAN AA RS SUI BETA svunno såsom dunstbilder; hela den logiska kedjan brast sönder, länk från länk. Han b var icke mera herre öfver sig sjelf. Han t öppnade sina armar emot henne. Med ett utrop sjönk hon i dem. d Med trofast kärlek blickade hon upp i e hans ansigte. n Runer!4 hviskade hon. i Han tryckte en kyss på hennes läppar. f Ann-Chalotte sade han, nu måste vi jr , an slet sig lös och hastade derifrån. — 14 NIoNpE KAPITLET, Fortsättning. td Rudolf Runer återvände till Finland. Ehuru , långt aflägsen från de stora händelsernas tummelplats, hade han med oförminskadj, u pmaresarthet sina ögon fästade på dem.: ans relationer med hufvudmännen inom dej, tre ofrälse riksstånden förökades oupphörligt. — Postdagligen anlände till honom k bref ifrån olika orter; postdagligen afgingo ifven sådana från honom. ; Tiden för ett fredsbrott med Ryssland var Tä ifven från allmän europeisk synpunkt höget Synsam. Allt efter som drottningen af Frankrike, j!ta Marie Antoinette, kejsardottern från Öster-sl ike, vann de och välde öfver den så vage Ludvig XVI, hennes gemål, upphörde öf visserligen franska politikens sympatier för ta Sverge, och Österrikes, hennes fäderneslands, I ke ntresse drog pariserkabinettet i samma mån ni fver till Ryssland, som Österrike närmade er ig det; men Frankrikes dåvarande styrkade estod egentligen blott i det så kallade, faI niljeförbundet (pacte de famille) eller för-br undet mellan samtliga bourbonska husen, panien, Neapel och Parma i första rummet amt Österrike och Sardinien i det andra. Ig8a