Aftonbladet – 23 december 1861, sida 2

Med anledning af det genom den nye finske generalguvernören lemnade officiella löftet om en finsk riksdags ofördröjliga inkallande, yttrar Helsingfors Tidningar: Veckans stora nyhet afslutar i full konseqvens den märkvärdiga utvecklingsperioden af år 1861 i landets folkoch rättsmedvetande. Med det kejserliga ordet på ena, grundlagarna och de lyckligt genömgångna valkriserna å andra sidan, har Finlands konstitutionela lif trädt från papperet in i verkligheten. Landtdagen — eller riksdagen, som man numera äfven kallat den — är den nödvändiga, gifna, icke länEn på en oviss framtid ställda faktiska beräftelsen på detta nu af regering och folk fullt erkända rättsförhållande, en för Finland lika vigtig konseqvens af kejsar Alexanders upplysta och ädla tänkesätt, som lifegenskapens upphälvande är detsamma för Ryssland och menskligheten. Hvem hade ännu för 6 år sedan, då professor Schauman först uttalade ordet landtdag — detta ord, som då väckte så mycken färvåning och häpnad — kunnat föreställa sig, att detta ord var ett frö, som fattade rot i den frukbara jordmånen af cn ny tid och grönskade upp genom drifvorna — ja, att detta ord skulle småningom växa till handling och fylla den klyfta, hvilken under mer än en munsålder uppstått emellan oss och samtidens högsta kultur? Men stunden var kommen: vårliga fläktar, nya krafter spordes länge förut, och det var icke första gången mythens dikter om ordets makt hade blivit en sanning även hos 0ss.