Aftonbladet – 3 december 1861, sida 2

knappt växtiifrån vaggan ochthuru mycket vi ännu med ena foten fastnat i den knappt beslöjade militäriskt-demokråtiska absolutismen. Sedan nemligen den nuvarande ministeren afgått för det misstroende-votum, som drabbat krigsministern von Romons dyra reformplaner, måste enligt parlamentariska lagar den blifvande ministeren utses bland den ur de fria valen utgångna majoritetens led och landet erhålla en reformminister. Men den parlimentariska normen är likväl ännu ej den preussiska. Hela verlden motser tvärtom för nyssnämnda händelse en stock-byråkratisk regering eller en s. k. fackminister, hvilken under annat namn skulle upptaga de manteuffelska traditionerna.. Den nya ministeören skulle då upplösa kammaren och genom de bekanta utvägarna: inskränkning i valfriheten, presslagar, korruption och skrämsel söka erhålla en villig och medgörlig kammare, obekymrad om att det då åter för lång tid är förbi med Preussens slällniag såsom stormakt, lösningen af den tyska frågan och alla andra liberala förhoppningar. Det skall då visa sig, huru mycket landet verkligen skridit framåt och har förmåga att göra ett kraftigt lagligt motstånd. De afejordt liberala så väl som reformpartiet lita på att militärkamarillan icke skall erhålla någon kammare efter sin önskan, utan slutligen måste gifva efter. Vi få väl se!