Aftonbladet – 21 november 1861, sida 2

vikarie på jorden vore ett brott, hvars frukter aldrig kunna utebli så yttre för anden emellanå ikläda sig fås rakläder. (Göt.-P.) — Från Upsala skrefs förliden onsdag: Kommunikationen till sjös mellan Upsala-och Stockholm har genom den. starka. köld, som i slutet af förliden vecka brådstörtadt inträdde, åtminstone tilis vidare. upphört... Redan förliden lördag var isen i Fyrisån så stark, att ångfartyget Upsala, som samma dag ankom från , Stockholm, måste. på qvällen återvända till Flottsund, för att med hopp om framgång kunna på måndagen företaga resan till Stockholm. Detta försigtighetsmått var ock nödvändigt, ty på måndagen var redan isen i ån så stark, att intet af våra fartyg kunnat arbeta sig genom den. Termometern visade också på måndagsmorgonen 13 gor. kalit: Emellertid gingo denna da, från Flottsund till Stockholm och tvärtom ångbåtar, och det till Flottsund kommande ångfartyget Carl von Linne återvände samma afton, så snart.dethunnit, lossa, Ull Stockholm, ty kölden fortfor så stark, att man ej ansåg det möjligt för fartyget att påföljande morgon komma fram. Som väderleken i går slog om och töväder inträdde, hafva ångbåtskaptenerna ännu ej fått tillsägelse att ligga upp fartygen för vintern, utan intaga de en afvaktande ställning, Emellertid afgår i dag kl. half 9 den första diligensen för i höst härifrån till Stockholm. — Fråa Göteborg skrifves den 19: Angfartyget Dana. somefter annonserad tur bort afgå härifrån sistl. söndagsmorgon, -har,enligt ingånget telegram, af stormen blifvit uppehållet på vägen, så att det först i går kl. e. m. afgått från Malmö på resa hit till. Göteborg, dit det således kan väntas i dag. tidigt på förmidslagen. I morgon kl. 4 e. m. återvänder fartyget till Stockholm. Ångfartyget Blekinge, hitväntadt från Stockholm i söndags, har ännu ej anländt; någon underrättelse om detsamma har ej heller ingått. RR — I en korrespondens från Upsala till Göteborgsposten läser man: Bland nya förordningar, hvilka snart förväntas angående allmänna undervisningen, äräfven den om-studentexamens upphörande vid universiteterna. Efter hvad som förmäles lärer den.sista student-examen komma att hållasi Maj 1862. Med glädje emotses denna förändring, om ej för anhat, så åtminstone för lyckan att blifva befriad från dessa svärmar af s. k. privatister, hvilka på sista tiden likt egyptiska gräshoppor öfversvämmat staden, och hvilka i allmänhet ej gjort sig särdeles väl kända, hvarken beträffande seder eller kunskaper. Det s. k. nattskojet underhål!es isynnerhet af dessa varma själar, hvilka tyckas finna stugan för trång och derföre måste ut i det fria ochuppfylla torg och gator med sina jubelskrän. Hvilka obetydliga anledningar, som kunna uppväcka ett slikt jubel, be: visas bäst deraf, att en privatist, som på försök gått upp i studentexamen och dervid lyckats erhålla ett (af 6 erforderliga) bee med anled: ning häraf ställt till en splendid fest, hvilken, enligt gammal vana, slutats med jubelskrän å torget, midt framför polisvaktkontoret. Men fin: nes då i Upsala ingen polis som kan afstyra slikt-oväsen? torde frågas. Svaret blir, att här finnes en ganska respektabelj på sednare tider betydligen förökad polisstyrka. Men just efter denna olyckliga förökning ökades nattskojet. Detta erinrar om ett gammalt problem i nationalekonomien, hvari frågas, huruvida ökad produktion framkallar ökad konsumtion eller tvärtom; här kan man nemligen fråga, huruvida ökad polisstyrka framkallar ökadt nattskoj eller tvä om. Till studentkårens heder kan, dock omniänmnås, att ytterst tå studenter deltaga i dessanattliga kohserter. Nöjena ha blifvit mer förfinade än fordom. Ett inom de olika nationerna särdeles guteradt, nöje är utöfvandet af T konst; vanligtvis uppföras små originalpjeser. Men med det nöjsamma förenas ätven det nyttiga;.ty. vanligen hallas föredrag eller, disputationsötningar omedelbart före hvarje sexa. Dessa äro ofta af-synnerligen stort intresse och af ganska stor n Inom Göteborgs naåtionäro tvenne föredrag hållna denna termin; ett(under form af en täck och älsklig saga) ri de Idealet, det andra angående Konstens förhållande till religio 1en. — Också är författareverksamheten inom den yngre gener, tor. Många Ssällskaper (såsom naturhistori skapet, sällskapet för modern litteratur m, fl.) finnas, der föredrag af mer eller mindre vetenskaplig natur hållas — och hvilka ba visat sig utöfva ett ganska välgörande inflytande på studierna, hvarföre de : ock af såväl som yngre akademiska lärare särdeles ombulda Väderleken. Från Örebro skrifves i Nerikes Nya Allahanda förliden onsdag: Sjöfarten för året är hämmad, måhända slutad, om ej det i går med, stark. sydvestlig. vind. följande omslaget i väderleken åter lossar. floders och sjöars isband: Redan i söndags dåg hela Mälarefjärden Galten med 2 till 4 tums is. Afven, Arboga å hgger: Hjelmaresjöfarten åter hämmas på bada de till Örebro närmaste fjärdarne af 3 til! 5 tams is: Arboga n:r 1, som i söndags morse afgick från Stockholm, anlände kl. 3 på e. m. till Kungsör, der det måste stanna. Kl. 7 samma afton ditkom äfven från Stockholm Nerike med ett lastadt fartyg i släp. I måndags afgick Arboga n:r 1 till Qvicksund och skulle i går middag gå derifrån till Stockholm. Nerike gick äfven i måndags från Kungsör till Strengnäs, derifrån det skulle inbogsera ett fartyg med hafreläst till. Stockholm. -Ångaren Hjelmaren, infrusen på sjön med samma namn ?, mil från Schebäck, inväntades dit, så snart isu fa ningen, som pågick i går och i förgår, skul g Sidan medgifva. — Från Norrköping skrifves den 19:e: Efter en våldsam nordostlig storm; blandad med snöyra, de sista dagarnå i föria veckan, inträdde stark köld sistlidne söndag och måndag, då termometern gick ned till i1! . grader under fryspunkten. I dag har med sydlig vind kylan slagit sig och dymedelst bekräftat det amla ordspråket: Stränga herrar regera icke e . änge.s Denna gång hade jag kommit tidigare än förat, ty jag hade lemnat London — det var så hett och qvalmigt — straxt efter fru