Aftonbladet – 21 november 1861, sida 2

Denna gång hade jag kommit tidigare än förat, ty jag hade lemnat London — det var så hett och qvalmigt — straxt efter frukosten, Det är ferier i alla skolorX, sade Frank så att jag har-temligen ledigt nu. Dukom just lagom; jag skall fara ut på floden för att. rita, eller fiska. Jag vet sannerligen ej hvilketdera. Syster Sophy säger. att det ej blir något annat: af än röka... Se på det här först. Han visade mig en ofulländad tafla på stafflien: Bob Lambert!4 utropade jag. Jay det skall vara hon, och det är likt henne också: Jag målar det ur minnet med tillhjelp af några utkast; som jag stal mig till lt göra efter originalet. Stackars Bob Lambert! Hon är borta. Bortat -Hvad menar du? Rest till Iadiem Öfversten skickade efter henne. Hon for med skeppet Wallajabnuggur, som seglade den 15.1 förra månaden; Jag får aldrig se henne mera.t Hans röst ljöd helt melankoliskt vid dessa ord. cOch Pallas Atheneum? Det är jag ifrån. Det var Bob orsaken till, Gud signe henne1t 4 sHur gick det till? RR Jag var der som vanligt, och5hon kom för att taga afsked af kamraterna. Då börjades kyssandet. Stackars barn! tårarna stodo henne i ögonen och läpparna darrade. Men då hon kom till mig. stal sig ett smålzende genom. tårarna. Det var det vackraste man kunde se. Jag kunde haft lust att gråta med. I nästa ögonblick lägen nes arm omkring min hals ochhon kysste mig också. Nå, än sedan?24 Hela skolan komfi rörelse.7IMiss -Blenkinsop bleknade, miss Ann Blenkinsop rodnade, miss Mary Ann Blenkinsop hviskade hörbart: .Mon: Dieu! Var. det inte också förskräckligt? Jag kan icke tillåta sådant,