minnet af påfvarnes moraliska förfall och gräns ; lösa öfvermod, huru historien bekräftade att sjelfva tanken på en menniska såsom en Guds i vikarie på jorden vore ett brott, hvars frukter aldrig kunna uteblifva, om också yttre förhå.landen emellanåt tvinga ulfven att ikläda sig förakläder. (Göt.-P.)