Aftonbladet – 14 november 1861, sida 2

Förslaget till förfatining om underpant i 1 lösegendom. Från en f. d. riksdagsman hafva vi fålt oss tillställd nedanstående uppsats med begäran om dess offentliggörande. Då den lagstiftningsfråga, som här beröres, är af synaerlig vigt för jordbrukaren och de fattigare klasserna samt jemväl sammanhänger med frågan om. upphäfvande af den så länge och så allmänt ölverklagade förordningen om lösöreköp, hafva vi ej velat vägra plats för samma artikel, ehuru den till en del utgör en rättsvetenskaplig kritik af högsta domstolens utlåtande i ämnet. För dem af våra läsare, som ej känna hvad begreppet underpant innebär, vilja vi endast nämna att dermed förstås rättigheten attgenom inteckning gifva säkerhet i lösegendom utan att lemna egendomen ifrån sig eller afhända sig eganderätten dertill. Den insända artikeln lyder som följer: Efter hvad i Posttidningen för den 26 sistl.; Oktober uppgifves skall berörde lagförslag vara af K. Met afslaget. Detta förslag ut gör en af de flera författningar i kreditlagstiftningen, dem rikets ständer vid sednaste riksdag godkände; och då de alla med hvar: andra på det närmaste sammanhänga och afgörandet jemväl af de öfriga snart lärer följa, så torde en belysning af dessa frågor vara på sin plats. Bland de särskilda grenarne af vår i flera delar — medgifvom det — bristfälliga lagstift: ning, är kreditlagstiftningen obestridligen den som i främsta rummet behöfver förbättring. Detta behof, såväl vid flera föregående riksdagar af rikets ständer, som äfven af de utal regeringen förordnade komiteer framhållet, ådrog sig vid sednaste riksdag ständernas synnerliga uppmärksamhet, och genomgripande förändringar deruti blefvo ock af rikets ständer föreslagna eller, för deras del, beslutade. Så hade ständerna, i afseende å personalkrediten, för dess ordnande på säkrare grunder samt bortskärande af vådliga ut växter på densamma, dels beslutat upphö rande af handelsboks vitsord såsom bevisaingsmedel emot icke-köpmän, dels upphäft bysättningstvånget emot icke tredskande borgenärer, dels ock antagit en ny lag om preskription af fordringar äfvensom en ny xonkurslag, bygd på den europeiska handelsrättens principer. . För realkreditens stadza och utveckling åter hade ständerna dels 2jort framställning till K. M:t om införande grundoch hypoteksböcker samt om revision af utsöknimgslagarne, dels antagit en ny förmånsrättsordning dels ock, med upphäfvande af förordningen om lösöreköp, för sin del beslutat ifrågavarande författning om underpant i lös egendom. Olägenheterna af berörda s. k. lösöreköpsörordning eller, med andra ord, det felsteg, som vid dess antagande begicks — ty hvarje afsteg från riktiga ve Trine per medför genast inom affärsverlden olägenheter och förvirring — äro allt för myc ket erkända och öfverklagade, för att nu behöfva omordas. Allt ifrån antagandet al denna författning 1835 hafva vid hvarje riksmöte utan undantag från alla landsorter framställts förslag om dess upphäfvande. 1 stället för att våga denna enda rätta utväg. hade man hittills sökt, genom åtskilliga vå ägg, förekomma bedrägerierna. Man ha misslyckats, derföre att man ia skall örsöka att genom palliativer afbjelpa lagtiltarens misstag. . Detta misstag är, på sätt lagutskottet i less härom afgifna betänkande yttrar, dubvelt: ?ett juridiskt och ett moraliskt.? Denna lagstiftning är ett juridiskt missag; ty den stadgar en emot lagstiftningen öfrigt helt och hållet stridande princip, remligen den att dessa köpslut skola ej alenast upprättas skriftligen, utan äfven på fleraldiga sätt offentliggöras. Köp bör skeutan vång eller;list, med säljarens och köparens BRA RR