Aftonbladet – 11 november 1861, sida 3

stycke ostronbank, och af flera slags andra musslor, såväl som snäckor, fästade vid klippstycken, men hvilkas rörelser man likväl kan ä man ger sig tid att betrakta dem blick. ine ser man äfven de kinesiska nys 1 men i stark tiflDen ästa de nd, loju, är ett lags lax, hvars kött skall vara utmärkt läckert; N kan hålla 6 till? fot i längd och väga 100 kilogrammer 58. I ordoinen efter den följa lien-ju-wang och kan-ju, den förre ett slags mal, den sednare ett slags hvitling, och begge nästan lika storväxna som 10-ju. En annan ganska utmärkt fick är lienju; den kan blifva 10, 20 till och med 60 ilogrammer tung. Tsa-ju (ko-fisk) har fåttsitt namn af sitt födoämne, som är gräs; de kinesiska fiskodlarne gifva honom ej annat så snart han uppnått 13 till 17 decimalliniers längd; hans kött är utmärkt. och när han blir fullvuxen kan han väga från 24 till 118 GB. Li-ju är ett slags karp, mera välsmakande än den europeiska; han kan blifva 36 tung. Ki-ju eller Tsi-ju, likasom karpen tillhörande cyprinernas talrika slägte,blir icke särdeles stor; fullvuxen väger han knappast 12 till 14 T;: men i finhet och läckerhet kan ingen annan fisksort jemföras med honom. Alla dessa kinesiska fiskslag synas trifvas förträffligt i Frankrike; och då Kinas vidsträckta område omvexlar ofantligt i afseende på väderiek och jordmån, men det af Heaugng-Hai till Frankrike införda fiskynglet hemtats från flera dt skilda trakter i Kina, kan detmöjligen löna mödan att försöka fortplanta de kinesiska fiskslagen äfven i andra europeiska länder. Ny ok-slikesmask, . (Cosmos. 1861, Oktober 11.) Den för silkesodlingen så verksamime Guerin Meneville höll den 7 Oktober i franska vetenskapsakademien cit föredrag öfver en ny, på ck lefvande art silkesmask, som han lyckats införa i Frankrike; den härstammar ifrån Japan. Allarihusväxter såsom fygsandsfäste. (Cosmos. 1861, September och Oktober.) På landtbruksakademiens experimentalfält har man redan försökt odla den säsom föda för ett värdigt silkesmäskslägte vigtiga Ailanthusväxten. och funnit den trifvas väl. ehuru blott såsom planta, men icke såsom VLuske; den fryser nemhgen Lort ofvan jord om vintern, men roten vibehäller sig frisk och skjuter upp ymniga skott hvar vår. Den erbjuder härigenom em sommarn råämne för ailanthussilke äfven här; och då erfarenheten har i Frankiike. under den der i år ovantigt kulma sommarn, visat att ailanthussilkesmasken icke hindrats hvarken genom blåsten eller regnet att på ailanthusfälten både trifvas och spinna silke på sitt vanliga sätt. d. v. s. under bar himmel, så tycks intet hinder hos klimatet förekomma mot denna silkesalstring äfven i Sverge; ;m det nemligen lönade sig för öfrigt att deråt appoffra jord, som är tjenlig till cdling af andra vexter än ailanthus. Men det är just en dylik uppoffring, som icke behöfs. Ailanthusplantan är en sandvext, som befunnits trifvas löreträdesvis på de stora ofruktbara sandfälten i vestra Frankrike; och nyligen nar Guerin-Meneville utgifvit tre brochyrer, hvari man finner omständliga upplysningar öfver de yckade rön man vunnit i Frankrike såväl i afseende på vextens odling som det deraf erhållna silket, och hvilka sålunda kunna tjena till ledning för samma slags företag äfven hos oss. Härtill kommer nu en särdeles intressant erfarenhet från Ryssland. En i Odessa bosatt grefve Lambert, som eger stora flygsandsfält på stepperna hade försökt fästa sanden medelst planering af strandtall (Pinus maritima) och akaat (förmodligen menas härmed siberiska ärtträdet: Robinia Caragana) , men utan framgång. Men för sexton år sedan hade han hört omtalas Ailanthusvextens storabenägenhet att utbreda rotskott, dess stora härdighet under jord och dess egenskap att åtnöja sig med den magraste och iorraste jordmån; och han hade deraf föranledts att låta plantera Aianihus i sanden. Försöket lyckades, och han har alltsedan fullföljt denna odling, samt derigenom lyckats fästa flygsanden på vidsträckta steppfält och sandkullar, hvilka iörat varit helt och hållet ofruktbara. Vexten har så gripit omkring sig och småningom härdats mer och mer mot steppens förfärliga wvinterstormar, att der man förut blott ssåg ödsliga ygsandsfält, der står nu en nästan ogenomträngg buskskog. Hans lyckade försök ha upprepats efterhand al andra jordegare på steppen, och man föröker denva odiing i hela trakten genom ytterligare sådd och plantering hvart år. ilanthusvexten är för öfrigt redan så spridd i Ryssland, att franske fröhandlarea Andrå Marehand har derifrån kunnat i årinförskrifva flera centner kilogrammer frön, för att motsvara den starka efterfrågan derpå i Frankrike. Ailanthusodlingen hade i Ryssland hittills afsett flygsandsfästningen ensamt; men numera, sedan kännedomen om den på denna vext lefvande silkesmasken blifvit spridd äfven dit, ärna de ryska steppodlarne använda sina steppskosar till silk.sodling. EE Sverge har en mängd ofruktbara flygsandsfälti Skåne och Halland, som erbjuda sig tull samma slags odling; och då luftstrecket der är långt mildare än omkring Stockholm. bör man kunna hoppas att Ailanthusplantan icke der skall frysa bort ofvan jord om vintrarne, såsom här; isynaerhet om fröna hemtas ifrån Odessa och följaktligen från en redan mot vinterstormarne härdad mångärig växt. Förbåtiring af unken spannmål. (Moniicur industriel, 1861, September 30.) Enligt en uppgift af Cnazamser kan man bortga unkenhet från spannmål, genom att under panmålshögarne anbringa osläckt kalk, med nöi1g försigtighet emot den genom kaikens släcking uppkommande heuan. Såsom prof på medts verksamhet anföres att en possessionat, Brani 1y vid Mel hade 50 hektoliter (191 zubikfot) . som var och efter 3 veckors förvarimg i magasinet spridde en ganska unken ukt. Han försökte då att förbättra den, efter Chalambels uppgift, med 2 procent eller omkring i kubilkfot ostäckt kalk, som inlades i mattor, sfvanpå hvilka den unkna rågen skyfilades. Tre veckor efteråt var rågen torr, den unkna lukten hade försvunnit och varan kunde afyttras efter iet vanliga priset för dagen. På samma sätt förbättrades i Melun 15 hektoiter hvete, som blifvit så unket att det ansågs slideles obrukbart. Kalken inlades här i korgar, sfver hvilka hvetet uppskyfflades i högar; hvetet var äfven ganska fukugt. Efter en månads för:opp var det fullkomligen torrt och den unkna :ukten så försvunnen att varan blef säljbar; unkenheten hade likväl fått gå för långt för att kunna utrotas fullkomligt.