Aftonbladet – 4 november 1861, sida 2

ndra 10 efter 164 rdr, åter andra 10 till 164 rdr 5 öre samt de sista 10 till 166 rdr stycket. — Från Jockmock i Luleå Lappmark skrifres den 19 Okt. till Norrbottens-Posten: På svenska missionssällskapets föranstaltande ar en missionsskola härstädes blifvit organisead uti Wajkejaur by, som ligger ?, mil ifrån rkan. Uti denna skola åtnjuta 12 fattiga barn tf lappska nationen fri kost, kläder och underisningLäraren, hvilkens namn är Berlin, ;restson från Jemtland, hitkom förlidne midommar från Laxsjö skola i Förlinge. Man har nledning vänta något godt af denna: anstalt i n ort, der man sannerligen har mycken möda tt åvägabringa en fast skola. Sällan händer väl att något högdjur förirrar ig till dessa ödsliga och kalla trakter, dock syncs här en vacker elg den 7 dennes, hvilken orde vara att anse skottfri intill dess vi erhålla ; alnars djup snö. En lång vacker höst råder värstädes och man har till och med boskapen ite ännu på bete. — Från Hernösand skrifves den 31 Okt.: I mannaminne har man icke härstädes haft n så vacker och behaglig höst, som den innevarande. Särdeles har Oktober oafbrutet varit itmärkt för en mild och sommarlik väderlek, som varit lika gynnande för höstsädet som för landtnannen, hvilken derunder obehindradt kunnat ullborda sina utgöromål. Såsom bevis huru vanligt milda dagarne varit, må nämnas, att ermometern de flesta dagarne vid middagstiden visat 10 å 14 och en dag 18 graders värme. Myggdans och träd, hvars knoppar börjat svälla at, har derföre icke varit det enda i förhållande i!l årstiden ovanliga, som vi kunna se; vi hafva ifven sett smultron, hemtade från vildmark, både blommande och fullmogna samt af vanlig storlek som under högsommaren. — En engelsk tidning, Lloyds Weekly London Newspaper, meddelar följande, som för oss svenskar kan vara af ett visst intresse: Några intressanta detaljer hafva kommit till vår kännedom angående verksamheten i Austraiien, och isynnerhet kolonien Victoria, för den blifvande verldsutställningen. En upphöjd stor karta öfver kolonien skall inskickas fin öfriga utställningsartiklar. Denna karta skall utvisa Vietoriakoloniens naturliga utseende, dess kuststräcka, berg, vattendrag, slätter, skogar, landsoch jernvägar etc. Åskådaren skall härigenom få se Australien i miniatyr, så att han med blott en blick kan öfvertyga sig cm den ofantliga jord, som ligger öppen för odling, och de talrika guldfält, som ligga strödda öfver hela kolonien. Ett anbud har gjorts om utstälandet af en modell, som framställer lifvet och arbetet i Ballarats guldfält, på hvilken modell en hr Nordström från Stockholm nedlagt fem års arbete och 54,000 rdr i omkostnader. Modellen visar i miniatyr hvarje sida af guldvaskningslifvet, från arbetaren på ytan med sitt spett och sin gryta, till arbetaren 1 djupen med sin dyrbara LAND af äng maskiner, pumpar, djupa schakt och mångfaldiga tunnlar. Figurerna äro af vax, och tält, hoteller, ugnar, vindspel, spett och spadar, ångmaskineri, träd och trädstumpar, guld, qvartz, klippstycken, sand, kärror och skottkärror m. m. äro verkliga och trogna afbildningar af de i dagligt bruk varande föremålen och gjorda af samma ämnen. — Länsstyrelsernas tredje ärsväxtberättelser. Från Kopparbergs län (dat. d. 26 Okt.): Väderleken har sedan förra berättelsen den 24 sistlidne Augusti afeafs till en början varit mycket regnig, blef derefter mera omvexlande under September månad, då flera nattfroster inträffade utan att dock göra skada på grödan; men i denna månad har väderleken varit mera torr och blid. S IHöstsäd utgör en mindre del af utsädet inom länet och begagnas äfven obetydligt i de öfre, nordoch nordvestliga delarne deraf. I de ufriga trakterna, der tsäd allmännare odlas, s deraf förnär g, men äfven, ehuru i ngare mån, h v a tningen uppgifves i allmänhet från 6:te till 9:de kornet och torde, då på åtskilliga ställen ända till 12:te kornet er hållits, kunna i allmänhet beräknas såsom medelmåttig, och höstsäden är, såsom väl inbergad, al god beskaffenhet. Vårsäd: deraf odlas hvete obetydligt, råg nästan endast blandad med annan säd, korn min dre allmänt, utom i nå socknar, der det deremot utgör hufvudsädet, blandsäd af flera slag, och förnämligast hafre. Förutom i Otvan-Si jans fögderi, hvarest vårsädets afkastning icke öfverstiger 5:te kornet, anses detsamma i allmänhet lemna cn afkastning af 6:te till 7:de kornet och somligstädes äfven derutöfver, så att den i följd deraf kan antagas såsom i det hela fullt medelmåttig cech, såsom väl bergad, i allmänhet af god beskaffenhet, ehurna hafren till någon del ojemnt mognat. frin!säd: små grå ärter är nästan det enda slag som härutaf begagnas, då vicker blott sås till höskörd och Lönor ännu endast på trädsårdsland. Afkastningen, uppgående till 6:te å 7:de kornet, är sålunda fullt medelmåttig, och i allmänhet af god beskaffenhet. Jordfrukter: deraf odlas mest potates, som på sandjord gifvit 6 till 7 gånger utsädet eller derutöfver och af någorlunda god beskaffenhet, men deremot på mera fuktig och lerhaltig jord lemnat en ringare afkastning, mer eller mindre, på somliga ställen i högst betydlig mån, angripen af torr-röta, så att den vid upptagningen redan började förskämningen alltmera förstörande utvecklas i förvaringsrummen. Detta olyckliga förhållande har isynnerhet visat sig i de öfre socknarne, hvarest en sådan skada å denna rotfrukt förr varit mindre känd. I det hela kan på grund häraf afkastningen icke anses vara af od beskaffenhet eller annorlunda än under medelmåttan.. Ehuru mask gjort skada på rofvor, kål och kålrötter, hynrat odlingen är ganska ringa, torde dock afkastningen af dessa rotfrukter kunna. antagas såsom medelmåttig likasom af trädgårdsväxter. Handelsväxter: deraf odlas endast och i ringa mån lin, hampa och humla. Afkastningen af dessa växter anses i år hafva blifvit fullt medelmåttig. Fodervärter : höfångsten beräknas, ehuru den på vissa ställen varitringa, som fullt medelmåttig skörd, då den på andra trakter varit ymnig. Fodertillgången anses i följd deraf och med atseende derå att höet för det mesta och halmfodret i allmänhet blifvit väl inbergade, blifva tillräcklig för kreaturens utfodring, helst den synnsamma väderleken under hösten medgifvit at längre än vanligt hålla kreaturen å bete. Brodden af hvete och råg, hvaraf utsädet innevarande höst sannolikt är större än val a rar i allmänhet ett ganska lofvande mwutsi