Aftonbladet – 2 november 1861, sida 2

— Enligt kultusministern Monrads förslag till danska riksdagen om förändradt aflöningssätt för presterskapet, skall all den tionde, som hittills varit tillagd pastoraterna (biskoparnes tionde innefattad) alltefter inträdande vakanser ingå i en presterlig lönefond, hvaremot presterna skola erhålla bestämda löner, i 6 klasser, med en normal inkomst af 1000, 1200, 1400, 1600, 18500 och 3200 rdr danskt. Allteftersom lönefonden tillåter det, skola 50 pastorater kunna i flyttas till högsta klassen och andra fördelningar företagas. : På det att normalinkomsten må kunna jemnt tillfalla pastoratetsinnehafvare, tillskjuter lönefondenhvad som möjligen kommer att i vissa fall fatlas, sedan tiouden och de pastoratet påhvilande onera blifvit afdragna af prestens hittills varande inkomster. Lönefonden skall dessutom afsätta 20,000 rdr till nya kapellanier, förgiom vissa andra summor till andra bestämda ändamål. Presterna skola efter 10 års tjenst få ett ålderstillägg af 50 tunnor korn efter markegäng och efter ytterligare 5 års tjenst åter samma tillökning. Nådåren skola efterhard försvinna. Lönefonden inlö ser likaledes ef erhand prestgårdarna. Presterna pensioneras af lönefonden enligt lagen al 1851. Offer och accidenser förblifva som hittills, enär de äro frivilliga och genom sockenbandets lösning mindre än någonsin fullt beräkneliga. Detta är propositionens allmänna lineamenter. De embeten, hvilka denna reform gäller, äro inalles 985 (deraf -88 stadspasto rater). Prestgårdsjordarne utgöra omkring 7000 tr hartkorn. Denna jord vill ministern ock efterhand mniarrendera, lemnande presterna till sina boställen endast omkring 4 tr hartkorn. (Då hartkornet endast är beteckningen af ett jordvärde, icke en areal, är tunnan hartkorn4 af ytterst olika bety TR