Aftonbladet – 30 september 1861, sida 2

Ransakningen med Oscar Becker. Den 22 dennes börjades denna rättegång, som väckt så stort uppseende, särdeles i det stilla Baden, der gröfre brott äro sällsyntare ön annorstädes. Afven utom detta laånd hade man funnit förhöret med den unge mannen, som gjort ett mordförsök af olitisk fanatism, nog intressant för att alla uropas större tidningar skulle ditsända korrespondenter: Alla underrättelser som man inhemtat om Oscar Becker ha öfverensstämt derutinnan, att han alltid haft rena seder, godt hufvud och mycken flit. Såväl vid gymnasiet i Odessa som vid universitetet i Leipzig hafva talrika belöningar tillfallit honom. Åklagaren tillskrifver således hans brott att han illa smält de farliga böcker han läst under det han lefde utan vänskapsförbindelse med kamrater, sluten och som ett original. Åklagaren uppgifver att Becker i flera veckor rufvat på sin plan, att han flera dagar öfvat sig i målskjutning och att han: till och med försett sig med glasögon samt ett porträtt af konungen för att kunna känna igen honom. Sedan åklagaren vidare beskrifvit alla de åtgärder Becker vidtog för att träffa konungen samt huru han aflossade två skott på honom, utan att dock vålla någon anmärkningsvärd skada, uppgifver han att oaktadt de noggrannaste undersökningar det icke funnits spår af någon medbrottsling. Också hade Becker enständigt förnekat att någon varit medvetande af hans afsigt, alt tanken på mordet uppkommit hos honom sjelf; och han har, långt ifrån att visa någon ånger, tvärtom beklagat att hans försök ej lyckats och han sålunda ej vunnit det stora och ädla ändamålet: Tysklands enhet, hvars åstadkommande han velat påskynda genom en morålisk tryckning på tyska folket. Till styrkande af denna Beckers uppfattning. af sitt brott tjenade det bref han före mordförsöket hade skrifvit och som man fann hos honom. Det lydde så: Jag har beslutat den sak jag nu går att utföra, emedan det är min tanke att konungen af Preussen, oaktadt sina många och berömliga försök, ej är i stånd att besegra de hinder som ställa sig i vägen för uppfyllandetaf den mission, hvilken det åligger Preussens konung att uppfylla, nemligen Tysklands enhet: Jag vet väl att många