Aftonbladet – 26 september 1861, sida 3

under det de läsare, som genom sitt handlingssätt och sina gerningar visa sig vara fromma kristna och af verklig öfvertygelse hålla sig till ?de gamla böckerna? samt föredraga dessa för de nya?, åtnjuta stor aktning, äro åter de hycklande läsarne utsatta för missaktning — ofta gyckel. De förra äro redbara, pålitliga och välgörande; de sednare opålitliga och ytterst snikna efter slem vinning. De förra, likasom ganska många baptister, stå på god fot med de prester som behandla dem humant, och attså kan ske, att nitiska prester, då de visliga förfara, kunna inverka på dem, bevisas tydligast af prosten Holms i Själevad förhållande till dem. Inom hans eget pastorat fanns tillförene ett stort antal medlemmar, som vägrade att gå i kyrkan derföre att han vid gudstjensten följde ?de nya böekerna?; men då gick han villigt in på att ärskildt för dem predika och dervid bepgna de gamla böckerna? — och efterhand blefvo de alltmera lugna och fördragsamma. Inom Själevad uppstod en särskild sekt, som kallade sig Anniter? efter sin apostel, en madonna vid namn Anna, eller Annika, genompyrd at stort andligt högmod och utrustad med en särdeles rörlig tunga. Om det allenast lyckats henne att råka i delo med presterskapet och således fått spela en smula martyr, så skulle ganska äkert hennes församling vunnit stor tillväxt. Men den lika allvarlige som humane Själevadsprosten undvek alla konflikter med henne, och hennes anhängare inom Själevad äro numera ganska få. En fortgående och förbättrad folkundervisning jemte presterskapets visliga förfarande, i förening med en human lagstiftning i trossaker, äro de verksammaste medlen mot det krassa läseriet, baptismen m. m. dylikt. — Alltsomoftast uppträda vinkelpredikanter der och hvar äfven i Norrland, väcka i förstone stort uppseende, -men aflägsna sig snartigen, när det blir öppendagligt att deras uttalade läror äro krassa och deras lefnadssätt oförenligt med sann kristendom. Der, som annorstädes, är det hycklande läseriet nära förenadt med egennytta. Derföre ser man ofta personer, som idka köpenskap, äfven slå sig på läserit. Rätta beskaffenheten deraf uppdagas dock snart, och dylika personer fillbakavisas då ofta med dräpande sarkasmer. — En brädhandlare föll på den idn att, jemte sina affärer, kolportera diverse krassa läsareskrifter och dit han kom spika upp i husen små tryckta Stänkespråk. På ett ställe, der hans bräduppköp väckt misstroende mot honom, fästade han på väggen ett sådant tänkespråk af innehåll: Hvad skall jag göra i morgon?4 — Derunder anbringades snart såsom svar: Lura bönder och köpa bräder. Den norrländska allmogen är i hög grad gästfri och välvillig; den mottager gerna besök af resande, och då man efterfrågar sin skuld för kost och logis, är alltid svaret: Ah kors! Inte kan så litet vara något värdt4. Betalningen är aldrig hög, oftast särdeles billig. Men: vill man direkt köpa några af ortens produkter, så frågas oftast efter SStockholmspriset, ty norrlänningarne äro i allmänhet köpmän och handel är en bland deras största passioner.