Aftonbladet – 21 september 1861, sida 2

Miss Clara var den första som fansade sig, men alla hennesbemödanden voro fruktlösa, för att åter Ski den förstämning som kommit öfver sällskapet. Alla kände det som en tröst då tiden kom att säga hvarann godnatt och de skildes åt för denna dag. Miss lara följde Lavinia in i dennas tum och sade till henne sedan de väl voro in-: komna: g Jag har någonting att förklara och bedja er förlåta.ft Bedja mig förlåta? upprepade Lavinia förvånad. Ja, emedan jag satt stum och besinningslös, i. stället för att ega nox sinnesnärvaro att förekomma, det ni skulle behöfv: känna ledsnad öfver den öfverraskande förändringen i min svågers och systers sätt. Föratt göra detta begripligt för er, måste jag säga att det namn ni uttalade denna qväll ej sedan månsa år tillbaka varit hördt inom detta hem och jag måste tillägga, att det väcker missnöje hos alla utom mig. Huru olyckligt att jag just skulle komma utt nämna detta namn! utropade Lavinia. CHuru skulle ni kunna veta det?4 sade miss Clara. Hastigt och jogg upprörd tillade hon : En person vid detta namn var en gång vår granne och vän — han egde just detta Cypress Hall som ni för några dagar sedan blef så intagen af: Tettolyckligt ögonblick uppkom et missförstånd mellan honom och mn slägt; märk väl, att det var mitt fel — ja, mitt fel — och han reste bort och har aldrig sedan hörts af. Skenet var emot honom och i sin blinda ömhet or mig kastade Georg och Nelly hela felet på honom. Jag, som bättre visste huru det förhöll sig var af hedern förbunden att taga hans parti; denna skiljaktighet i meningar föranledde någon stridighet inom hemmet,