Aftonbladet – 19 september 1861, sida 3

på omkring 150 svenska mils afstånd från hvar andra, fogelvägen, och öfver 200 den vanliga ku rirvägen, väckte hos ortens invånare den stör: sta förundran; och så mycket mer, som medlen att på detta sätt fortskaffa tal och svar voro för dem fullkomligen oförklarliga. Ehuru telegrafledningen till Bagdad redan ä1 ett märkvärdigt framsteg, som otvifvelaktigt kom: mer att ega ett bestämdt inflytande på dessa af. lägsna orter, kommer likväl denna telegrafledning att få en mångfaldigt större vigt, så snart den hunnit utsträckas ända till Persiska viken och kan becagnas för depecher till och från Ostindien, Så snart ledningen uppnått Bassora, kommer en regelbunden ångbåtsfart att inrättas emellan denna stad och Bombay; sjövägen mellan dessa hamnar fordrar blott 9 dygn. och deen kunna sålunda hinna mellan Indien och ingland på omkring 10-dygn, eller på mindre än hälften af den tid, som åtgår nu på vägen Sfver Egypten. För ernåendet af detta målåtestår väl ännu besegrandet af stora hinder — ödetrakterna och de djupa kärren emellan Bagdad och Bassora komma att i hög grad försvåra telografledningens anläggning och vård — men de engelska ingeniörer, som hafva bestyret härmed, äro så verksamma och ihärdiga att den fullkomliga framgången af företaget icke mera kan betviflas. Drifning af blomsterlökar för fönsterträdgården. (Dinglers Journal. 1861.) Vid drifning af blomsterlökar för fönsterträdgården, och isynnerhet af hyacinter, har mången utan tvifvel märkt att blomklasen ej sällan utvecklar sig samtidigt med sjelfva lökbladen; klasen får i det fallet ingen stjelk, och de öfversta blommorna slå ut först, under det att de nedra qväfvas mellan lökbladen före utsprickningen; de sednare blommorna blifva sitiande, som det heter i trädgårdsspråket. Förnämsta: orsaken till denna missväxt är vanligen att lökarne blifvit inslagna för sent, och drifna till brådstörtad blomning innan de fått rota sig rikvigt. Till undvikande häraf måste de lökar, som man önskar få blomstrande kring jul, inslås före höstfrosten i krukor, som nedgräfvas 10 till 12 tum djupt i öppen men beskuggad mark och lemnas qvar der, tills skarpare nattfroster inställa sig. Då upptagas de och anordnas till drifning. På detta vis hinna de rota sig tillräckligt och få en 8 till 10 tum lång blomstjelk, på hvilken de nedra blommorna slå ut först, och de öfra efteråt, i ordning som de sitta högt, ända till toppen. För att påskynda blomstringen, föröka blommornas storlek och gifva dem bjertare färg, kan man för öfrigt använda ett särskildt vattningsmedel. Man bereder för detta behof en mättad löshing, i regnvatten, af salpeter 8 vigter, koksalt 2 vigter och pottaska 1 vigt, och förvarar lösningen i en korkad flaska, tills den skall nyttjas. Sedan lökarne blifvit insatta i fönsterträdgården till drifning, dryper man, hvar gång krukorna skola vattnas eller vattnet i ri asen ombytes mot friskt, i hvart glas eller i hvarkrukas tallrik 10 till 12 droppar af lösningen. Man fortfar härmed tilldess att blomknopparne få färg och äro färdiga att öppna sig; men då upphör man med denna tillsats, emedan blomstringen annars skulle komma att få en alltför hastig öfvergång. Ny trälump, hälften så dyr som linnelump. (Efter Morano, i Cosmos för den 30 Augusti 1861.) Vi äro lyckliga nog att kunna utan anspråk och larm omförmäla en fullständig lösning af det vigtiga problemet att af trä frambringa en pappersmassa som icke är dyr och som lemnar ett starkt papper, utmärkt tjenligt till allt slags tryck, så att det till och med kan ersätta det kinesiska vid aftrycket af finare gravyrer och mera artistiska litografier. Tillverkningen af papper antingen helt och nället af trälump eller med inblandning deri af linnelump är icke någonting nytt eller misslyckadt: tvärtom; men det dervid erhållna papperet har blifvit dyrare än det af linnelump och har till följd häraf icke erbjudit a fördelar. Den som uppfunnit det nu i fråga varande beredningssättet af trälump är ett franskt fruntimmer, som redan tillverkar och säljer på detta sätt frambringad blekt pappersmassa (tyg) för hälften billigare pris än papperstyg af linnelum kostar. Hon begagnar en ångmaskin om 3 ti i hästkrafter, som kringdrifver en rad valsar, under hvilka den till lump bestämda plankan skrider fram. Valsarne äro taggiga som häcklor och Ipprispa träfibrerna långsåt plankan till , decimallmiers (0,25 millimeters) djup, så att ytan iknar varpen på en väfnad; hvarefter plankan sfverfares på tvären af ett slags hyfvel; som afskär de upprispade fibrerna och bildar af dem en art charpie, som utgör lumpen. Denna behandlas vidare med soda och chlor. Med den nyssnämnda hästkraften frambringas 1000 kilosramer (2350) papperstyg i dygnet. Vi ingå ej nu i ytterligare detaljbeskrifningar eller i bevisningen om trälumpens företräden i alla häns(eenden framför de surrogater för linnelump man örut försökt eller funnit i halm, hö, lucern och ramförallt bomull. Vi inskränka oss här blott ill den bo RN att vår landsmaninna har ramlagt talrika prof på papper, som beredts dels nsamt af trälump, dels af dylik lump i blandning med 20 4 linnelump: att alla dessa prof ,litvit samvetsgrannt försökta af våra boktryctare och koppartryckare, så väl som af våra nest berömda litografer och gravörer, och att de ;fverallt lemnat ypperliga resultater. Gravörerras och litografernas enhälliga omdöme är, att tt trälumpspapper, som icke kostar fullt 7, procent af priset för kinesiskt tryckpapper, kan ersätta det sednare fullkomligt. — Vi medgifva att lessa prot ännu icke äro att betrakta såsom deinitiva; men KAN tillämpning i stort kall, vi äro förvissade derom, icke låta vänta vå sig länge. Tanneln genom Mont Cenis. (Cosmos. 1861, Aug. 16.) Denna jernbansgrotta, den märkvärdigaste Bland alla hittills föreslagna, går hela 12.000 neter (1 mil 736 famnar) genom berg, och beret bearbetas nu så verksamt, att dess genomorrning icke kan dröja länge. Arbetet verktälles med tillhjelp af fem stora luftpumpar ler gigantiska blåsmaskiner, som befinnas på talienska sidan och drifvas af vatten. Den luft le sammantrycka ledes genom slangar — redan iu af 1800 metres (öfver 1000 famnars) längd till de pistonborrar som bearbeta klippan och j; ätta dessa i rörelse. Hvar minut intränga borrna 9, 10 till 11 centimeter djupare ä FST RR UR PAKET DPS