Aftonbladet – 19 september 1861, sida 3

till underhåll. af arbetarnes andedrägt och gruflamporna. Förehade man ej andra arbeten i tunneln än sjelfva borrningen, så upplyser en enkel beräkning ått genomborrningen skulle vara verkställd på omkring 83 dygn; eller icke fullt tre månader; men de kringborrade stenblocken måste lösbrytas och utföras ur grottan dennas väggar, tak och golf måste jemnas; o. sov; Sjelfva borrningsmaskinerna arbeta i alla fall-långt fortare än man hade påräknat vid anläggningen. MNikreskopisk fotografi. (Cosmos. 1861, Augusti 30.) Professor Gerlach vid :wniversitetet i Erlangen har nyligen öfversändt till vetenskapsakademien i Wien några prof på ett sätt att medelst fotografi underlätta mikroskopiska forskningar. Af det mikroskopiska föremålet tages först en negativ fotografisk bild; af denna vidare en posiuf, i förstoradt omfång; af denna en:ytterligare förstorad, 0: 8. v., tills man slutligen erhållit en afbild med flera detaljer än man skulle kunnat, medelst de största-hittills bekanta mikroskopiska förstoringar, upptäcka på sjelfva föremålet. Vigtiga förbättringar vid galvanoplastiska staplar. Af STRACHE. CPolyt. Centralblatt. 1861, Aug.15.) Till galvanoplastiskt bruk: hafva Daniells stengodsstaplar med svafvelsyrad kopparoxid och utspädd svafvelsyra bibehållit sig, för deras beqvämlighets skuil, i trots af deras kostsamhet och opålitlighet. Strache har nu funnit dem kunna med stora fördelar ersättas genom nedannämnda surrogater. I stället för utspädd svafvelsyra begagnar han en koncentrerad koksaltlösning, och i stället för en lösning af svafvelsyrad kopparoxid användes en dylik af qväfsyrad kopparoxid, som fås med minsta kostnad genom en eqvivalent blandning af upplöst svafvelsyrad kopparoxid med upplöst Uppe (qväfsyradt natron), hvarvid man får glaubersalt till biprodukt. I stället för celler af stengods använder han dylika af bomullslärft, öfverstruket med kollodion. Genom tjenliga ramar eller korgflätningar kan: bomullslärftet lätt gifvas de cellformer som passa bäst för tillfället; det skiljer stapelns vätskor bättre än lerväggar och hinnor, men gör obetydligt motstånd mot den elektriska strömmen och är dessutom ganska varaktigt. Under stapelns verksamhet utfälles kopparn i metalliskt skick vid. kopparpolen, medan den friblifvande qväfsyran förenar sig med zinken till basisk qväfsyrad zinkoxzid, hvilken icke är löslig i koksaltlösningen, uten fäller sig i form af ett hvitt pulver, som lemnar den zimkpolen omgifvande vätskan oförändrad. Hvitbetssockerkotning utan koltillsats. Af River: (Genie industriel. 1861, Juni.) Såväl råsocker af hvitbetor, som sprit af hvitbetor, har en oangenämbismak, hvilken endast medelst benkol kan bortskaffas. Man kan likväl vinna rent sotker och ren sprit utan koltillsats, om: hvitbetorna kokas före deras vidare bearbetning. Den af kokta betor erhållna massan färgar sig ej, likt den af okokta betor, genom luftens åverkan, och den ur dem utpressade saften icke heller. Ur den anskjuter, vid långsam afduhstning och utan användning af kol, hvitt råsocker, som icke till smaken skiljer sig från rörsocker. Af: kökta hvitbetor fås genom jäsning: och bränning en sprit, som, utan omdestillering, har ren : smak. Betmassan slås utan föregående silning i mäskekaren. Bertrand de Loms jättesafir. (Cosmos. 1861, Aug. 16.) Bertrand de Lom, en naturforskare, som inom den franska vetenskapsverlden blifvit namnkunnig genom sina geologiska och mineralogiska fynd och sina rika samlingar, har nyligen (i depar tementet Haute Loire, kantonen Langeac, kommunen S:t Eble, nära slottet Cluzel) funnit en stjernsafir, som öfverträffar alla hittills inom juvelhandeln och mineralogien bekanta. Den väer 165 karat, är mörkblå till färgen och anses ör stjernskimrets skull mera dyrbar än diamant, I så att den, ännu i sitt oslipade skick, blifvit uppskattad efter fullt briljantvärde till 50 francs ke raten. och hela juvelen enligt det vanliga qvadratiska beräkningssättet (50.165) till 1,361,250 francs (952,875 rdr rmt). Struts-afvel i Frankrike, (Cosmos. 1861, Aug. 16.) Vid franska vetenskapsakademiens samman-Å komst den 12 Augusti tillkännagaf Geoffroy SaintHilaire att M. Suwquet; direktör vid Jardin zoologique i Marseille, lyckats få afvel efter ett struts-Å par. Ur en kull ägg voro sju strutsungar utläckta; de hade; nyssnämnda dag då akademien ) sammanträdde, uppnått tre mänaders ålder öch redan börjat få vackra plymer på vingarne. : Ett fynd för urverldskronologien, (CArehiv der Pharmacie. 1861, Juni.) Vid ett besök i brunkolsgrufvan Bleibetreu i Ae ee e, bekant genom sina i djupet qvarstående kolossala trädstammar från urtiden, fann dr Th. Hartig att en stoll om 7 fots höjd hade nyss blifvit drifven tvärtigenom en sådan stam; på ömse sidor om gången var stammens korda 11 fot. Då han var stående och årsringarne följaktligen icke hade blifvit sammantryckta, så erbjöd sig här ett tillfälle att räkna dem, och Hartig lät uthugga de härtill nödiga tvärgenomskärningarne. Stammen var af en cypress, tillhörande slägtet Campoxylon, och årsringarne angåfvo hans ålder till 3100 år. Som grufvan har ofvanoin hvarandra tretton brunkolsflötsar, sådana söm den hvåri detta träd stod, så kunna de uppskattas, för så vidt det Ef växttiderna, till lika ålder; och man har då här den upplys-. ningen, att skogsväxten i denna till tertiärperioden hörande brunkolsbildning upptagit 40.300 år. Ett modernt toalettmedels betänklighet för helsan, Af X. LANnDERER. (Archiv der Pharmacie. 1861; Juni.) ; På toalettborden ser man numera stundom : en pr dlig flaska med bensin, och i tidningarne utbjudes detta ämne flitigt, dels uhder sin nyssämnda räöbrik, dels under namn af parisiskt äckvatten; denna vattenklara; flyktiga, angenämt ersikodoftande vätska har nemligen vunnit för.ent ryktbarhet för sin utmärkta förmåga att rttaga fläckar af stearin, vax, olja, tjära och dylikt, utan någon skada. för tygats färg eller i appretyr. :