Aftonbladet – 17 september 1861, sida 2

snäsighet. Föga talades under den korta färden. Den vigtiga stund, som närmade sig för Lavinia, var en tillräcklig förklaring öfver hennes tankfullhet, oberäknadt den vink hon emottagit rörande den möjligtvis ogynnsamma verkan, af hennes sorgärägt. Icke heller var det svårt att gissa sig till ämnet för hennes följeslagerskas tankar, om man med någon uppmärksamhet följde de blickar, som hon emellanåt kastade på den vackra flickan vid sin sida. Hon, som hade varit ett mål för Lavinias studium, etuderade nu henne tillbaka med deltagande och intresse. Hvilka smärtsamma förhållanden kunde hafva föranledt en person, som sn barligen tillhörde de lyckligare lottade klasserna, att antaga den obehagliga befattningen af sällskapsdam? Detta var en gåta, hvars svårighet att lösa höll det unga fruntimrets tunga bunden. a Ivy-Lodge gjorde skäl för sitt namn. Porten och allt hvad som kunde ses af boningshuset från alln var alldeles höljdt af en massa af murgröna. Murgröna lindade sig äfven omkring de tvenne stenpelare, hvilka hade sin plats på ömse sidor om inkörsporten och hotade att alldeles qväfva de båda kattlika karrikatyrer af lejon, som hvilade ofvanpå dem. Tjudet af vagnshjulen förde en gammal qvinna från portvaktens stuga ut till porten och en betjent ut på stentrappan, medan en person, med en ofantlig hög mössa, stannade i bakgrunden af förstugan. Miss Schmaltz, mrs Ennerlys hushållerska, var ett gammalt barskt exemplar af tyska jungfrur, hvilkas omätliga, brokiga och höga mössor voro ryktbara både i Dorchester och Weymoulhb. . God dag, miss Schmaltz, jag hoppas ni befinner er väl; detta är miss Holywell, som jag förmodar att min tant har underrättat er skulle komma.? Jag tackar, miss Clara; jag mår mycket väl och är er förbunden för edra vänliga frågor. Hvilka vackra törnrosor ni har!