Aftonbladet – 12 september 1861, sida 2

Article Image
Enligt i Paris gängse rykten skall lord ohn Russell i en depesch till engelska säneburet i Turin lofvat Ricasoli Englands norali ka stöd, om han hotades i sin stäl! ing af den obenägenhet, som kabinettet i uilerierna anses hysa mot honom. Ehuru etta rykte ej fö.efaller osannolikt torde det lock behöfva bekräftas. TYSKLAND. Preussen. Agitationen för medels insamande till en tysk flotta antager allt större limensioner. Man bearbetar nu Berlins styelse för att den skall vid den förestående röningen anslå en summa till present åt konungen, att användas till örlogsfartyg. Man hoppas att exemplet skulle följas af undra städer, så att en ansenlig summa plefve tillvägabragt. Huru den polska nationalitetsrörelsen griver omkring sig i det preussiska Posen kan nan se deraf att omkring 200 fruntimmer vt den högsta och medelklassen derstädes öretagit en pilgrimsfärd till fots till den 10 tyska mil från Posen belägna vallfartsorten Czenstochau för att der bedja för Po: ens räddning. Nu ÖSTERRIKE. Österrikiska rinsrådets underhus har med stor majoritet antagit en adress till kejsaren, hvilken gllar hans mot Ungern v:dtagna åtsärder. Alla polska medlemmar af församingen afhöllo sig dock från omröstninsen. Innan adressen antogs, hade ministerpresidenten von Schmerling, som är upphofsman ull de nya helstatsexperimenterna, uppträdt underhuset med etttal, i hvilket han sökte rättfärdiga regeringens politik mot Ungern. Märkligt var det sätt, hvarpå detta skedde. Det var i sjelfva verket mindre regeringens politik än regeringen sjelf, som han bemödade sig att försvara; det nuvarande kabinettet hade, förklarade han, som. arf utaf dess föregående emottagit det mot Ungern riktade så kallade Oktoberdiplomet, hvilket utgår från den synpunkt, att Ungern, till följd af revolutionen åren. 1848 och 1849, bade förverkat sina rättigheter och hemiallit under kejsarens godtycke. På Oktoberdiplomets grundval hade sedermera det nuvarande kabinettet utfärdat Februariförfattningen, som vill sammanknyta huset H-bsburgs länder till en konstitutionel riksenhet, tvars förverkligande fordrar att de enskilda nationaliteterna måste afstå ifrån, eller — om de ej godvilligt göra det — beröfvas sådana rättigheter, som ieke kunna utöfvas utan att opphäfva denna enhet. Ett aftryck af detta tal har blifvit anslaset på alla gathörn i Wien och öfversättningar deraf äro utskickade till alla landsdelar, der annat språk än tyskan talas. Kostnaden för denna storartade anläggning på den allmänna opinionen beräknas till ej mindre än 50,000 rdr. Kejsaren her besvarat denna adress med ockläring att han skall Jåta provinserna bivehålla sit sjelfstyrelse, ten utan att upp: vo fra något drf fiks-ettbeten samt med uttryc: ande at sin förhoppning ätt motståndet mot onna skall alltmera minskas. Ungerska landtdagen nar godo; sitt ber slut angående nationaliteternas ställning 1 konungariket öfvergifvit det gamla system, som gjorde magyarerna till det herrskande folket i Ungern. I detta beslut medgafs likväl närmast blott språkens likberättigande, men nu har den bekante ungerske generaten Klapka, Komoras försvarare år 1849, politiskt utvecklat samma princip i ett bref till Garibaldi, hvari han uppmanar : till att medgifva de icke ungerska nationaliteterna alla de politiska rättigheter, hvarpå de göra anspråk, och skaffa dem den ställning, . att I konungariket Ungern bildar utåt, gentemot !det öfriga Österrike, en helhet, men alt dB olika landsdelarne inåt stå i en lika lös förbindelse med centralregeringen i Pesth, som de schweiziska kantonerna med förbundsrådet i Bern. Häri ser han det enda medJet att förebygga, att Ungern och öfver hut; vud alla de icke-tyska landtaagarne gå upp i Habsburgarnes tyska helstat, och Wienerhofvet skall svårligen kunna förhindra, att de andra missnöjda folkstammarne skola sluta sig till magyarerna på denna grund, val, om det icke sjelft begagnar sammavapen och söker gruppera landsdelarne kring I Wien, samt för öfrigt tillstädjer dem full sjelfstyrelse i detta ords vidsträcktaste betydelse. ITALIEN. Från Perugia skrifves den 3, att fäktningar förefallit på gränsen mellan fransmänj nen och bandithopar som sökt intränga på i Neapels område. Deremot berättar en tuI rintidning, att de banditer, som på Kyrkostatens område blifvit anhållna af de påfiga gensdarmerna, i allsköns ro återvändt till Rom och, sedan de i en dervarande kasern hvilat upp sig, blifvit skickade till Sannio för att stöta till Chiavones band: i Det sår af hvilket påfven lider skall ånyd ha brutit upp, hvilket haft till följd att han på fem dagar icke kunnat lemna sina rum. i En skara reaktionärer från Rom gjorde natten till den 4 en landstigning i S:t Elpidio i provinsen Ascoli. Trupper och nationalgarden afskickades genast för att förxserresta Ilja, en verklig ingifvelse huru han: skulle lyckas isolera sig från det öfriga sällskapet. Han slukade med full öfverläggning först ett glas madera, och så det andra, derpå det tredje och ytterligare det fjerde, och oom han var föva van att dricka. befann

12 september 1861, sida 2

Thumbnail