Aftonbladet – 31 augusti 1861, sida 2

och lyckadeå hålla in sin häst tidigtnog för latt förekomma någon vidare ledsamhet än att hästhufvudet slog at den oförsigtiga vandräfens hätt. Paolo tog upp sin hatt och var just på väg att skynda vidare, då en röst ropade efter honom: -Vid Capitolium! hafva vi icke här den ursinnige Telemachus på jagt efter idealet. Paolo stannade och utropade på sitt håll: Vid Jupiter! det är ju Du Genre. Ja; just hän, till din tjenst4, sade Du Genre; kom upp, här är plats för dig; min förträffliga vänt. Han räckte Paolo handen, och så snart han fått honom bredvid gig gat han hohom en broderlig aceolade. Hur länge har du varit i Paris? Och du har icke, sökt upp mig, du falska vän! Hvar är Mentor? Du ser såblek och mager och rakad ut, som om du vore kommen ur ett trappistkloster. Detvar minsänn en lycka att min häst slog af dig hatten, annars hade jag aldrig känt igen dig under det der monumentet; det är vid min själinte underligt att du springer rätt på vagnarne, med ett sådant Babels torn på hufvudet. CDu är dig lik, sade Paolo leende. Först af allt måste jag säga dig att jag ämnar mig till la Nonciatura och såvida det inte är din väg... Jag skäll föra dig till Mecka, om Mecka är din destinationsort, svarade realisten; du kommer ej att så lätt blifva mig qvitt, det vill jag säga dig. Fårjag, utan att synas oförsynt, fråga för hvad ändamål du beger dig till påfliga nuncien? 4 För ätt, såvida det låter sig göra, få ett nytt pass i stället för det som jag förlorat: N Du ämnar välicke lemna Paris? frågade Du Genre.