Aftonbladet – 21 augusti 1861, sida 1

FSL YLE TISTR, ILIPEG ANYRGVER AVIV AR: BRASAN RN STOCKHOLM den 21 Aug. Ställningen i Ungern. Af de sednaste underrättelserna från Wiemw och frås Ungern kan man sluta, att det snart måste komma till någonting afgörande uti kampen mellan ungrarne och wienerkabi-nettet. Man vet att den österrikiska kamarillan; efter att länge ha skyggat tillbaka för hvarje steg, som skulle: medföra en öpa brytning, nu ansett tiden vara inne att unna öppet kasta utmaningshandsken åt ungtarne, i det beslut blifvit fattadt om landtdagens upplösande och om utfärdande af en offentlig förklaring till den österrikiska statens befolkning, hvarmed man utan tvifvel afser att mot Ungern, liksom åtskåliga gånger förut, uppegga de slaviska nationaliteter, som befinna sig inom detta land och dess gamla kronländer Ungrarneåter. som väl känna till denna taktik, ha sökt p förhand bemöta densamma genom att på landtdagen utarbeta ett förslag till ordnande af förhållandet mellan de olika nationaliteterna så, att inom den ungerska staten de särskilta nationaliteterna bli lika berättigade. Af huru stor vigt detta är, kan man sluta af följande framställning rörande Ungerns nationalitetsförhållanden och det inflytande dessa. ha på dess politiska ställning. Medan ungrarae bekämpa den österrikiska helstaten, både den absolutistiska och den konstitutionella, arbeta de sjelfva inom sina egna råmärken på att upprätta en helstat, och de svårigheter : som ;de här ha att öfvervinna stå ej efter dem, som härröra från Wien, ja, man kan måhända påstå, att om de blott först hade ordnat sina inre angelägenheter, skulle saken härmed vara afgjord, emedan någon annan utväg då ieke vore öfrig för den österrikiska regeringen än att helt och hållet gifva efter. Redan i sitt nuvarande redueerade omfång företer Ungern en märklig blandning af nationaliteter och språk; det finns knappt ett enda komitat, som uteslutande bebos af magyarer; i 17 af de 45 komitaterna utgöra de minoriteten, och allestädes stöta de således samman med främmande nationaliteter, af hvilka slovaker, tyskar, wallacher och ruthef ner äro de vigtigaste. Magyårerna äro långt talrikare än hvar och en af de andra foltstammärne, och de äro likaledes spriddö öfver största delen af området, men i jemförelse med alla de öfriga rtacerna tillsammanstagna utgöra de blott en svag majoritet, ja, enligt de officiella österrikiska uppgifterna, till och med knappt hälften (nära 4,000,000 magyarer mot någotöfver 4.000,000 andra stammar). I Ungerns politiska lif måste således språkfrågorna spela en vigtig rol, och det faller af sig sjelft att minoriteterna här likasom öfverallt beklaga sig öfver oförrätt och tillbakasättande. Annu större-svårigheter möta ungrarnei sina sträfvanden att återupprätta riket till dess förra Omfång, ty den nationella kontrasten framträder ännu starkare i de provinser, som fordom räknades. till det ungerska konungariket, men efter u prorets qväfvande å 1849 skiljdes derifrån.. I Woiwodina och Temesvar anatet, i Kroatien och Slavonien, i Siebenbärgen och Militärgränsen utgöra magyarerna minoriteten, iy der finnes knappt en million af dem, hvaremot resten af befolkningen utgöres af slaver, rumäner och tyskar; isynnerhet äro de en alldeles försvinnande storhet i atien och Slavonien; hvarest deras antal uppgår till blott on: kring 11,000. Det är bekant, huru väl Österrike förstod att begagna den nationella kontrasten under. kriget år 1848 och 1849, och samma försök upprepas nu, så att det är af. yttersta vigt för Iandtdagen i Pesth att försona de nationella motsatserna. Ungrarne ställa sig under Deaks ledmng på ståndpunkten af den strängaste historier rätt, men detta är, såsom man vet, icke i våra dagar tillräckligt; också ett annat moment tillkommer, ty det är äfven nödigt att undersåtarne frivilligt böja sig för den suveräna makten och af hjertat sluta sig till densamma. Isynnerhet gäller denna anmärkning om magyarerna, hvilka ej på samma gång kunna sätta sig till motvärn mot den österrikiska despotismen och germaniseringen samt sjelfva underkufva och magyarisera andra tolkstammar. Det kan svårligen förnekas, att magyarerna fordom missbrukat sin makt eller, rättare, att de till försvar för sitt språk, som hotades från alla håll, gått längre än rättvisan tillät; men på sista fiden har en betydlig förändring inträdt i detta hänseende, Under den tioåriga despotism, som de särskilda folken delat med hvarandra, har ett närmande skett, hvilket genom fortsatt tillmötesgående kan leda till en förnyelse af det gamla fördraget, och man finner blott få spår af den fanatism, som. under förra kriget hjelpte österrikarne att slå magyarerna till jorden. Huruvida Kroatien och Slavonien skola bli återförenade med Ungern, är väl ännu tvifvelaktigt; men att de icke sjelfva vilja ha något med det österrikiska riksrådet att skaffa, ha de bestämdt SORAN ANSE SEKRETESS ANN EEE AN ARENA