Aftonbladet – 20 augusti 1861, sida 3

Nyuppfunnet sätt att kringgå lag. Hvar och en med aldrig så liten insigt i vår bankoch kreditlagstiftning vet, att lagstifteren. sökt att med största sorgfällighet betrygga allmänheten mot missbruk af den sedelutgilningsrätt, som bli vit riksbanken och några enskilta banker tillerkänd. Det är likaledes bekant, alt ett af de försigtighetsmålt, som i detta hänseende blifvit vidtagna, består deri att det blifvit ut-tryckligen förbjudet att utfärda tryckta eller graverade invisningar, ställda på enskilda, och man har till och med gått så längt i försigtighet, att man påbjudit, att stiftelser, bolag och enskilde, som ega utställa invisningar på banken, ej tå utfärda sådana å mindre belopp än 100 rdr rmt. Den tydliga afsigten med denna lagstiftning är att förekomma, det icke papperslappar, med åtryckta mindre valörer och till det yttre liknande de banksedlar, som gå ar hand i hand i allmänna rörelsen, skola kunna utspridas och af den för banklagstiftning och dylika. ämnen fullkomligt främ-: mande stora mängden mottagas på god tro, under föreställningen att de vore goda bankse8llar, medan dei sjelfva verket icke vore någonting annat än skuldförbindelser af måhända allting annat än vederhäftiga personer. Denna lagstiftarens afsigt har man nu försökt att på ett lika nytt som oförsynt sätt kringgå. Man har nemligen påfunnit utgifvandet af vexlar på belopp af 3 (säger tre) rdr rmt.En sådan ligger i detta ögonblick framför oss. Den är utställd af en hr H. Frisk i Hudiksvall till en. hr Joh. Liden eller order och ställd att betalas af Filialbanken i Hudiksvall. Vålören eller, för att tala med vexellagen, tden summa på hvilken vexeln lyder? är tryckt och anbragt med stora bokstäfver midt å pappersbladet, som har röd bård, röda ornamenter, vattenstämpel 0. s. v. samt är så mycket som med bibehållande it vexeltexten varit förenligt anordnad i ikhet med banksedlar. Att den verkligen ir en sådan skall den okunniga mängden innu lättare föreställa sig, då den dessutom ser, filialbankens i Hudiksvall firma meu eta och lätt i ögonen fallande bokstältver ifvenledes tryckt å pappersbladet. Man bör nemligen veta, att E hela dokumentet innes ingenting annat handskrifvet än daum, remittentens. namn, utställarens namneckning och remittentens namnteckning å