Aftonbladet – 20 augusti 1861, sida 3

indektdt i rutor om 9 tum 1 fyrkant och et annat stycke i rutor om 18 tum i fyrkant oc! i hvarje sådan ruta hade två ärteri samma plan teringshål blifvit nedlagda. Resultatet af desse komparativa försök förevisade doktor Wistranc medelst ärter, skördade på de olika ställena Härvid befanns att de ärter, som erhållits på 18-tums rutorna, voro störst och betydligt störrt än både utsädet och de som växt på åkern. Dernäst i ordningen kommo ärterna på 9-tums rutorna, hvilka äfven voro mycket större än de båda sistnämnda afdelningarna. Brukspatron Tamm uppgaf äfven ett sätt för bibehållande a! ärternas storlek, som bestod deri att genom et såll, enkom apteradt för ändamålet, frånsålla de mindre -ärterna och endast använda de stora till utsäde, hvarjemte friherre C. Hermelin fäste uppmärksamheten på att jordmånen, hvari ärterna utsås, har inflytande på deras beskaffenhet alt vid kokning blifva mer eller mindre härda. Talaren-hade nemligen funnit, att ärter, sådda på kärrjord, alltid blifvit hårda vid kokning, då de, som: växt på lerjord, deremot varit lättkokta. Löjtnant Beskow på Öhrby anförde försök med otlling och insyltning af foderkål, som hade lyckats förträffligt. Fröen säddes först i kallBänk, hvarefter plantorna utsattes i Juni månad. Skörden skedde i November månad, då kålen lades till insyltning i en grop, som fylldes ända till råga och tillpackades väl på sidorna upptill, hvarefter massan täcktes med halm, på hvilken talaren lagt ved för att tilltrycka densamma. I Bebruari månad uppslogs gropen, då väl öfverst i densamma fanns något vatten, som utpumpades, men kålen befanns ega en frisk syra och förtärdes med begärlighet af kreaturen, som härmed fodrades ända till i Maj. ; Efter diskussionens slut spridde gillets ledamöter sig för att taga utställningen af redska och maskiner samt de dermed anstälda försö och prof på plöjning och dikning m.m. i ögonsigte. Af nyare maskiner funnos af hr Julius Höör utstälda Bentalls rosrifvare, Cozens sädesharpa och Woods slåttermaskin, hvilka sistnämde äfven försöktes. Stockholms läns hushållningssällskap hade utstält Carbonniers äggkläckare, en sats pumpborrar samt en potatesskalningsmaskin, konstruerad af hrr Schneitler Andree i Berlin, hvarmed en kappe rå potates skalas på 35 minuter. Så väl nämda maskin som Pallingers råttfälla, hvilken äfven förevisades, åflrog sig de närvarande damernas synnerliga uppmärksamhet. Med pumpborrarne anstäldes fven försök, som lemnade goda resultat. För frigt funnos åtskilliga andra redskap, såsom en hästräfsa af jern, engelsk modell, och en af trä, en exstirpator af ny konstruktion m. fl. Kl. 2 intogs gemensam middagsmåltid på ångfartygets däck, hvarunder, såväl som hela tiden från diskussionens slut, musik exeqverades i parken af en qgvartett, som åtföljt ångfartyget från Stockholm. Bland ovanligare arrangementer förtjenar omnämnas den täflingsdikning med öppna dikens upptagande, som anstäldes på ett straxt vid gården beläget fält, der äfven profplöjning företogs. Ordningsman för både dikning och profplöjning vår inspektor Carlqvist från Sturehof. Som prisdomare för dikning fungerade kongl. sekreteraren Bahrman och C. von Homeijer samt för plöjning major Svinhufvud och. brukspatron Tamm. Kl. 6 skedde prisutdelning, hvarvid såväl för plöjning som för dikning ett första, ett andra och ett tredje pris utdelades, hvarefter gillets ordförande till frih. Liljererantz och hans fru friherrinna frambar gillets tacksamhet för den välvilja, hvarmed gillet; blifvit bemött. Kl:7 afgick ångfartyget åter till Stockholm, dit passagerarne ankommo; kl. half 9 i den gladaste sinnesstämning, hvartill den undersköna aftonen och de lyckade arrangementerna vid sammanträdet gifvit den bästa anledning.