Aftonbladet – 20 augusti 1861, sida 3

ligen den gamle soldaten hans beslutsamhet .och det i så hög grad, att han redan öfvertänkte på hvad sätt han skulle kunna undandraga sig det möte han nyss begärt, då herr Koffmann inträdde. Då han fick se Frans rynkade han ögonbrynen och frågade häftigt hvad han ville. Jag ville tala med erX, svarade Frantz stammande. Pala, men fort; jag har ingen tid att förlora. cJag önskade att man ej skulle kunna höra oss, tillade mvaliden, alltid tänkande på kabinettet. Här är ingen menniska. Den gamle soldaten såg: sig omkring som om han ville förvissa sig derom, tummande örläget på sin. militärmössa, gjorde han synbara men fåfänga bemödanden att tala, han hade fullkomligt glömt sin inledning. Sedan han. väntat. ett ögonblick, gjorde herr Koffmann: en rörelse för att gå. Ni kan komma igen då ni vet hvad ni har alt säga, mumlade, han vresigt. Frans kände att han rodnade. Nog tusan vet jag hvad jag haratt säga er! mumlade han; men jag funderar på sättet att säga er det höfligt.t Ni, höflig... ni-behöfver då min hjelp? Hvarken er eller någon anuans!4 I så fall, farvällt i : Sakta I ropade Frans, hvilken, allt efter som Koffmanns ord uppretade honom, återvänn hela sin säkerhet; -sakiaj hr maire, jag vill-förklara hela saken för er utan för beredelser, efter; som ni så vill. Ni har fört-bort.er. brorsdotter, jag vet inte hyart; kamni-säga mig hvarför? oihsrrsede nad Fabrikanten rodnade upp under ögonen. Hvem har gifvit er lof att göra mig en sådan fråga? ropade han,