Aftonbladet – 16 augusti 1861, sida 2

sad och rågskörden börjad. — Från Landskrona den 10:e: Väderleken fortfar att omvexla med regn, blåst ch ömsom tryckande värme och åskdiger luft. Rågen är nu nästan allmänt aftagen och af månsen redan inbergad. Äfven hveteoch kornskörd ir påbörjad. Landtmannen har bråda dagar och snskar sig nu torr väderlek. Alla sädessorter iro här på orten lofvande. Utländska omdömen med anledning af konungens af Sverge resa. De utländska tidningarne fortfara att meddela betraktelser, rykten och gissningar rö-ande anledningen till H. M. konungens resa äll Frankrike. Vi inregistrera utan komnentarier hvad vi i detta hänseende påträffa i de utländska bladen, öfvertygade att våra läsare skola med intresse följa hvad som yttras i ett oss så nära rörande ämne. . En splitterny version om anledningen till det kungliga besöket i Paris uppdyker i en korrespondens från Paris; till Hamburger Nachrichten4, der det yttras att resan endast haft för ändamål att rådfråga pariserläkare angående ett nervlidande, hvaraf H. M. förmenas vara besvärad. Alla andra tidningar, som yttrat sigiämnet, tro deremot att resan har något politiskt syftemål och de flesta att den afser ordnandet af de dansk-tyska förvecklingarne och eventualiteter, stående i samband med de skandinaviska idterna. En korrespondent till Independance, som säger att rykten i denna riktning äro gängse i Paris, erinrar att prins Napoleon: mycket. sysselsatte sig med dessa idger under sin resa i de nordliga trakterna. Men denna korrespondent tillägger, att han anser dessa rykten icke förtjena den vigt man velat fästa vid dem, ehuru det icke är osannolikt, att under de intima konversationerna mellan de båda suveränerna man berört frågor, som angå de skandinaviska ländernas framtid. Från flera håll uttalas deu förmodan, att inställandet af konungens af Preussen resa till Frankrike, hvilken man tror vara definitivt öfvergifven oaktadt Monitören talat blott om ett uppskof, skall vara förorsakad af konung Carls besök och de rykten om efi allians, som deraf blifvit föranledda. Sålunda yttrar sig en korrespondent frän Wien till Börsenhalle, hvilken talar om de olika rykten som varit gängse om anledningen till den preussiska konungens uteblifna besök i Chålons, på följande sätt härom: Vi hålla snarare före att besöket blir uppskjutet af politiska skäl, hvilka svårligen torde vara utan sammanhang med konungens af Sverge närvaro vid hofvet i Tuilerierna. Likasom sven ska konungens resa till Paris hufvudsakligen föranleddes af konungens af Preussen tillkännagifna besök hos fransmännens kejsare, likaså har högst sannolikt detta sednare måst uppskjutas för det svenska besökets skull. Om konungen af Preussen hade visat sig i Chålons utan andra tyska furstar, skulle det icke ha fallit någon in att göra detta möte misstänktiafseende på Tysk: lands angelägenheter; men deremot var svenska konungens ingalunda tillfälligtvis företagna resa mycket tjenlig, derest konungen af Preussen hade kommit straxt efter, att sätta i omlopp hvarjehanda tal rörande dansk-tyska frågans framtida ställning. Morning Post, såsom man vet betraktad såsom lord Palmerstons organ, förebrår kun3en af Preussen ganska mycket den bri: stande oråhållighet han visat då han återtagit sitt löfte att besöka Frankrike... Afvenr denna tidning anser emellertid det förändrade beslutet ha sin grund i konung Carls besök. hvilket för öfrigt ger tidningen anledning tili åtskilliga betraktelsr, af hvilka vi här meddela ett utdrag. Morning Post yttrar: De båda skandinaviska monarkerna hafva sedan någon tid vunnit den öfvertygelsen, att Tyskland, d. v. s. Preussen, förr eller sednare skall söka bemäktiga sig de danska hertigdömena, för att vinna en kuststräc:a, och äfven Frankrike ser ej desså planer med vänliga ögon. Dessa planer hafva dessutom under de sednaste tolf månaderna från engelsk sida framkallat skarpa och bestämda depescher rörande denna sak; ty dessa nationalföreningens planer betraktas här med Jlika stort missnöje som uti Köpenhamn, Stockholm: och Karlskrona. Då förslaget att på subskription bygga en tysk flotta ventilerades i Tyskland samt började vinna gestalt och konsistens, beslöt konungen af Sverge att besöka de franska varfven, för att med egna ögon pröfva de bepansrade skeppens kraft. Och detta är hufvudanledningen till hans närvarande besök hos en suverän, med hvilken han är allierad och som icke blott skall gifva K. M. alla möj: liga tillfällen att noga taga Frankrikes varfi see utan äfven understödja honom med planer och kostnadsförslag. Under sådana omständigheter hafva de skandinaviska nationerna ingen orsak att frukta för Tysklands radomontader. Såväl Sverge som Danmark ega en race I af sjöfolk, som Tyskland aldrig egt och i våra tider aldrig skall ega. Den oc a flettan är, såsom vi känna genom vår korrespöndent på lj ort och ställe, i tilfredsställande skick, och vi tro att den svenska marinen är mycket bättre utrustad än man vanligen förutsätter. Dess skepp äro visserligen små, men de äro talrika och bemanningen består af öfvadt. sjöfolk. Sverge har tillsammans 10 tredäckare;-6 fregatter och å korvetter. Norge har3 fregatter och 5 korvetter; inberäknadt kanonbåtar och slupar finnas tillsammans icke mindre än 897 fartyg. Om härtill komme några ep merade skepp af betydande storlek, så kunna Sverge och Danmark väl medi. temlig likoiltighet behandla radomontaderna af tyska nationalföreningens landkrabbor. ; Carl XVhyser sympati. för sin granne och broder, konungen af Danmark, och torde ej låta honom -beröfvas någon af hans provinser senom de landstrykare, :som-kalla sig. nationalförening och drömma om en tysk:flotta.. Till en sådan flotta hafva de på subskriptionsväg sammanskjutit thaler och halfvathaler; ja zwanziger och halfva zwaziger; mrenvantaget, att 10:000 eller till och med 20,0007 insamlas på detta sätt, så skulle summan dock icke uppgå till halfva kostnaden för en pansärfregatt, och ej förslå till anskaffande af 10 kanonbåtar af första rangen. Och förutsatt att tyskarne redan hade en fregatt och 40 kanonbåtar i sjön, så vore I. detta blott ett halft steg till skapandezf en flotta. De yppersta fartyg och båtar i verlden utgöra ingen flotia utan befälhafvare och matroser, och ÄN PSL anar RA KPE ESITTIETS PRE TSALANDR Fed