Aftonbladet – 8 augusti 1861, sida 3

ler en s. k. klockarprests klockaresyssla? Somliga mena ja, andra nej. Ylärarenas afkomst af jordland.4 Skall här upptagas hvad de få i arrende derför, ifall det är uatarrenderadt; eller skall presten gå till arrendatorn och fråga, huru stor afkomst denne erhållit ? Till skolhusreparation.4 Skall ej skolhusbygnad räknas dit, eller hvart? Afgift till skolorna af hvarje skattskyldig person. Här blir åter ett afbrott, innan siffran kan utföras. Presten måste neml. om han vill noggrannt på hvarje skattskyldig fördela kommunens skolekostnader — hvilka icke allestädes utgöras medelst viss personalafgift — antingen uppsöka eller tillskrifva häradsskrifvaren, för att af honom utbedja sig en uppgift på de skattskyl diges antal. Kanske anser sig nu häradsskrifvaren i förpligtad eller i tillfälle att föra korrespondeuas härom med häradets pastorer? Kanske uppgifver han det innevarande årets skattskyldige? anske medräknar han soldater, eftersom de skola erlägga halfva skyddsafgiften till skolan; kanske icke, eftersom de äro fria från öfriga skolafgifter? I kolumnen Anmärkningar äro uti det, kongl. cirkul. 7, 1860, bifogade formuläret några exempel intagna, hvilka med undantag af öfverskrift. ten (ordet anm.) ej äro ämnade att aftryckas å de blanketter, som af tabellförfattarena skola begagnas. Deremot förekomma nedpå tabellen också anmärkningar, som innehålla behöfliga. förklaringar för tabellförfattaren, och hvilka böra finnas aftryckta å blanketterna. Härvid vilja vi foga ytterligare ett par anmärkningar, nemligen dels, att de sednare anmärkningar rätteligen, till skilnad från de förra, bort kallas:upplysningar. eller anvisningar, dels att de äro alltför ofullständiga, Baksidan af blanketterna kunde lemna utrymme nog för nödiga upplysningar. Biand sådana upplysningar anse vi ock, för somliga presters skull, den erinran ej vara obehöflig, att tabellförfattaren ej får rätta sig ensamt efter sista terminens, utan begge terminernas kataloger; samt att han ej får hoplägga antalet af begge terminernas barn, emedan somlit a af dem varit i. skola närvarande begge terminerna, och sålunda blefve två gånger räknade. Bäst vore för presten, om skollärare och alla. som: läsa med andras barn, af vederbörande ålades att lemna honom årsförteckningar öfver barnen efter ett visst formulär, deri skolåret erna kunde räknas lika med det borgerliga året, d. v. s. vårterminen först; samt att pastor. om så kunde låta göra sig, finge insända dessa årsförteckningar jemte några få egna uppgifter till. ecklesiastikdepartementet eller statistiska byrån och skoltabellen der, liksom öfriga tabeller, uppgöras. — Här behöfdes ock upplysningar hvart man skall räkna barn, som under året gått i flera: skolor, först i enskild skola, så i småskola, så i fast folkskola; eller ock den ena terminen i folkskola; den andra i allmänt läroverk, Vidare: om under läseåret aflidet eller bortflyttadt barn skall räknas eller ej; om anmärkningarne årligen behöfva inskrifvas, äfven då intet skäl till ändring uti dem skett, m. m. Här behöfves anvisning huru presten skall bete sig för att veta huru många inom skolåldern kunna öfver minimum 0. s. v. Ty att lemna denna omsorg åt hvar och en prests egen omtanka gå ej an. Får han väl, efter mycken tidspillan. ifrån sig sitt tabellarbete, sådant det kan bli, så hinner han för vidtagande andra göromål cj tänka på utvägar till arbetets lättande,för ett annat år, utan är glad att han får slå det ur hågen ännu i 11 månader, hvarunder han har nog att syssla med andra dylika aflärer. För innevarande år har denna tabell infordrats till 1 Juli; följaktligen ville kontraktsprostarne hafva den hos sig till den 1 Juni, hvadan kyrkoherdarne måste redan från 1 Maj börja undanstjäla så många stunder de kunde, för att under denna månad utarbeta tabellen, långt innan terminen blifvit afslutad; i följd hvaraf åtskilliga uppgifter, äfven af detta skäl, måste blifva oriktiga. Då nu i Maj månad d. å. cj mindre än 8 predikningar skolat hållas äfven R landsbygden, hvartill presten, serdeles om an är ensam och dertill ung (hvilket har fallit på mångas lott), kunde behöfva sin beredelsetid; då dessutom under denna månad räkenskapers afslutande och öfriga förberedelser till Walborgsmässosockenstämman förekomma, beväringsoch soldatbetyg samt läsning med nattvardsbarn, utom öfriga rent presterliga göromål; hvarifrån skola presterna få de veckor, som verkigen behöfdes till skoltabellen? Härpå veta vi annat svar än det obilliga: låt de presterliga romålen gå som de kunna; tag för afgjordt att folkets själar ej hafva flera än djursjälens behof, men — siffrorna först och främst! Oaktadt det nuvarande formuläret för skol-å tabell i visst afseende rättvisligen måste erkännas vara en förbättring af det gamla; är det dock så ytterligt omständligt, att tabellförfattaren dels derföre, dels för bristande anvisningar, frestas att slumpa. Och om nu en och annan pastor skulle lyckas få sina tabelluppgifter nåsorlunda nära det verkliga förhållandet, hvad hugnad har han af sin möda, när han dels vet sig hafva eftersatt det som ojemförligt vigtigare ir, dels vet att hans noga förrättade arbete så itet betyder i det hela, som af anförda skäl måste anses förfuskadt. Bättre är det stäldt med folkräkningen numera, sedan årsoch isynner ret. qvingvenniitabellerna upphört (änskönt äfven dervid åtskilligt möjligen kan återstå att såska ; bland annat: full enhet, derigenom att nufvudstadens och flera pastorer ålades att lemna samma uppgifter som de öfriga). En del ut koluppgifterna torde kunna infordras mera sälan, t. ex. hvart 5:te eller hvart 10:de år. Huru nånga i hela riket finnas mellan 7 å 15 år (i jall skolåldern så bestämmes), kan lättast oci pålitligast inhemtas vid statistiska byrån, så ofta skrifter af husförhörslängderna dit insändes. wvaraf man ock, efter frånräknande af det i skoltabellerna uppgifna antalet skolbarn sarit lem, som hafva för undervisningen hinderlic a naturfel eller eljest sakna undervisning, len kunde finna huru många söm undervisas i heimnet. Huru många inom skolåldern i allmän! 2 äroverk undervisas, kunde lärarena der bäxt ippgifva , , . e borgerliga embetstjenster, som enligt rt och billigket tillsvidare kunna äskas, böra oc! vilja -presterna gerna göra samhället, men ner, eftersom de hafva en kyrklig tjenst a ukta uppå. Äro väl nu deiskoltabellen fordrade ippgifterna samtligen af så stor vigt för kyr! a ch stat, att en väsendtlig del af prestkallet bör sifvas till spillo derför? Hela resultatet af det:a myttiga arbete kan ej blifva någonting in några ögonblicks fägnad för en eller a iffervurm. Ar det väl skäl att fören höp ost iffror försaka den stora vinningen deraf z igionsläraren får tillfälle attsköta sitt kall? ir mot all sund beräkning — visst icke att skölabeller uppgöras, vore det än efter vidlyftigare ormulär; vi anse till och medsatt tabellerna äro eftergifligen nödvändiga samt, äfven i sitt nErrarande skick, vittna om nit ochinsigt hos:den om gifvit upphofvet åt: dem; —.men att preterskapet nödgas träda i andras embete. Detta är wvad som förtryter oss. Vi neka ej att. presterkapet, under närvarande förhållanden är närmast ill att uppgöra sköltabellen m. m., m. m.; men i påstå att det är sorgligt och-skadligt-om prealn an nttmra nda hoebrngarne etillning PL BAS u p— fäng RR TA