Aftonbladet – 8 augusti 1861, sida 1

STOCEHOLM den 8 Aug. De förestående valen i Finland. Inom kort stunda i Finland valen till det 18. k. ständerutskott, som af regeringen blifI vit inkalladt till den 20 Januari nästa år. I Man ser af finska tidningar, att valet för Helsingfors stad är utsatt att ega rum den 28i denna månad och för Abo den 9 September. Deremot finner man aflätt begripliga skäl uti de finska bladen ingen diskussion, som kan tjena till att reda begreppen ji afseende på detta ständerutskott, dess beI fogenhet och betydelse, och att förbereda valen, så att de må lemna ett för landet hugneligt resultat. i föreställa oss, att det långt öfvervägande flertalet af politiskt tänkancle personer i Finland anse den tillämnade utskottsriksdagen. såsom någonting både gr mdlagsvidrigt och i öfrigt ganska vådligt och att de äterföre skulle ansett lämpligast, o m det hade varit möjligt, att förmå valmänn. 2n att allmänt och öfverallt afhålla sig från d eltagande i valförrättningarne, med nedlägg 2xe af en protest mot ständerutskotte c Ch bom p inkallandet af en grundlagse 1ig lan dtdag. k Vi tro icke, att denna uppfattning blifvit i ringaste mån förändrad, utan snarare tvertom ännu mera befästad genom :det sätt, hvarpå hr Snellman nyligen uti TIitteraturbladet Nk såsom loftalare öiver regeringens åtgärd i detta hänseende,, med hätska invektiver mot hvar och en, som uttalat en annan mening. Vi föreställa oss att ehuru han i sin uppsats hufvudsal digen vändt sin vrede mot Aftonbladet, så har man i Finland mycket väl insett, att det är emot det upplysta allmänna omdömet derhemmoa, som han i sjelfva verket vela t, men icke direkte vågat rida spärr. Hr Snellmans försök att kar akterisa det inkallade ständerutskottet såsom allsicke representativt, utan blott utgörand e en komite, är alltför klumpigt för att kunna . bedåra nåon. Ännu aldrig har man i iverge eller 1 Finland hört talas om komit6ery, tillsatta genow valmän inom de fyra rik setånden och för. hvilka framläggas till beh ancdling hvarjehanda de mest oli kartade ämr jen. Deremot känner man från äldre tider så kallade u!skottsriksdagar, hvilka samm ankallades då de regerande ville beqvämliszare ha en sak genomdrifven och icke ville! besvära sig med att inkalla en verklig rikselag. Dessa utskottsriksdagar erhöllo till och med genom den svenska regeringsformen af 1634 legalitet och en stadgad form, hvarjemte åt dem lemnades, nästan samma rätt och befogenhet som åt verkliga. riksdagar. Men detta oaktadt vållade den allmänna meningens förygkning, att de derpå följande utskotisriksdagarne utöfvade mindre myndighet än de allmänna, att vid de förra intet beskattningsärende blef afejordt och att äfven i de lagfrågor, som regeringen försökte att vid dem föredraga, intet definitivt beslut ernåddes. Regeringen bemödade sig att med utskottsständernas hjelp genomdrifva åtskilliga vigtigare saker, men dess bemöda nden i detta hänseende strandade på dess:as obenägenhet att ensamma afgöra frågoriia. Åtskilliga ärenden förklarade utskottss tänderna. mägta högnödiga, men uppsköto dem dock till blifvande allmän riksdag; och hela detta experimenterande med en annan folkrepresentation än den verkliga och fullständiga synes ha varit till lika ringa båtnad för regeringen sowm tillfredsställelse för folket, hvadan utskottsriksdagarne med Carl X Gustafs regering upphöra och i 1660 ärs regeringsform inryekes ett formligt förbud mot att behandla sådana äreriden som af konungen efter kollegiernas råd och betänkande ej kunna afgöras, annorlunda än så att en fullkomlig riksdag förskrifves och samtlige riksens ständer sammankallas?. Härmed voro utskottsriksdagarne de jure och de facto för alltid aflysta i Sverge, och uti 1772 års regeringsform samt föreningsoch säkerhetsakten af 1789, hvilka tillsammans utgöra Finlands gällande grundlagar, finnes ingenting, som berättigar till sammankaliande af en ntskottsriksdag, af något slags annan representation än en verklig riksdag. Nämnde regeringsform angifver mycket klart, huru vid förändringar i lagstiftningen samt med förklaringar öfver redan gällande lagar skall tillgå. Regentens förslag i detta hänseende skola först meddelas riksens råd (det vill i förevarande fall säga: senaten för Finland) som till protokollet säger sina tankar derom och der. efter framläggas för riksens ständer. Bifal a ständerna propositionen, afgifva de sitt syar på rikssalen; afslå de den, så underrättag regenten derom samt om orsakerna Skriftligen genom ståndens fyra talmän, Hvad. ett ständerutskott är och huru det tillsättes, synes äfven af nämde regeringsform. Den vet icke af andra ständerutskott, än de som äro delegationer sf rikets stänks RES NOMR deras resa. Mer än någonsin öfverty att intet godtskulle kunna komma la väns kärlek till miss Jones khkonå. 4 ooo