Aftonbladet – 5 augusti 1861, sida 2

Article Image
det man har goda skäl att vara belåten, da vi ädse hört de telegraferande berömma de anställda fruntimrens noggrannhet, raskhet och ifver i tjensten, och just här bar man haft bästa tillfället att anställa jemförelse mellan de öfriga telegrafisterna, alldenstund man haft telegrafister af båda könen. Vi hafva ej heller någonsin betviflat, att utgången skuile bli efter önskan, likasom vi varit öfvertygade om, att man skulle erhålla fruntimmer, utgångna från en ställning i samhället, der man kunde i lika hög grad finna hjerta och förstånd utbildade och ti Väckliga i kunskaper. Detta har äfven fått ny bekräftelse genom de nu antagna eleverna, af hvilka flera ega utmärkta språkkunskaper, likasom det redan skall hafva visat sig, att de med samma lätthet som deras föregångare tillegna sig färdighet i att telegrafera på linien. Man må ej föreställa sig, att den för dessa fruntimmer bestämda examen är lättare än för karltelegrafister ; det är helt och hållet samma examen: de måste lära sig ända till att sammanlöda ledningstrådarne; men icke desto mindre hafva fruntimren vid examina erhållit betyg,.som stått vid sidan af och i ej så få fall till och med öfver hvad karlarne fått i samma examen. Vi förstå ej af hvad skäl den svenska telegrafstyrelsen så hårdnackadt sätter sig emot qvinnors användande i telegrafens tjenst, fastän de synas så lämpliga för densamma. De svenska qvinnorna måste vara lika kunskapsrika och läraktiga som våra, och man kan å andra sidan ej heller antaga, att de svenska herrarne frukta för att inlåta sig i konkurrens med fruntimren och derföre oridderligt hålla dem bort från en verksamhetsgren, hvari de kunna deltaga. Man kan ej heller ha skäl att frukta, det en mindre god umgängeston skulle utveckla sig inom telegrafpersonalen, derföre att fruntimmer blefve i densamma upptagna; ty deras närvaro anses i allmänhet verka förädlande på sederna, och vi veta ju dessutom, att umängestonen i Sverge anses vara både mera beefvad och hyfsad än hos oss, och hvad angår ridderligt uppförande mot qvinnan, vilja säkerligen svenskarne icke hafva rykte om sig att stå tillbaka för någon nation.

5 augusti 1861, sida 2

Thumbnail