Aftonbladet – 2 augusti 1861, sida 2

utentalet mot konungen al Preussen, kommer alt dömas för mordförsök eller på orund af en paragraf i tyska strafilagen, hvilken torde kunna på honom tillämpas. Den ifrågavarande paragrafens bestämmelser äro nog anmärkningsvärda för att förtjena omnämnas. 4 505 i strafflagen förklarar den skyldig till högförräderi och förfallen till dödsstraff, hvilken anfaller en medlem af tyska förbundet, i afsigt att föranleda tyska förbundets upplösning, eller lösslitandet af någon af de delar, af hvilka detta förbund består, eller blott en modifikation iförbundsförfattningen. Uuder rätteoången bör man således söka bestämma hvilket motiv, som ledt den skyldige. Ifall Becker kommer att anses ha haft för afsigt att föranleda någon af de förändringar, som: omförmälas i 595, blir han dömd till döden. Fälles han deremot för mordförsök, blifva 6 203, 107 och 114 af strafflagen på honom tillämpliga, stadgande tvångsarbete i minst 10 år. a — En insändare har till redaktionen af Handelstidningen hemställt, huruvida det kan vara i sin ordning att man, såsom det skett uti Wenersborg, till statsrevisor utsett en (jensteman vid landtstaten, som sjelf är underkastad redovisningsskyldighet och revision, då 70 :n riksdagsordningen stadgar, att in gen får till revisor utses, som är redogörare vid statsverket. Med anledning häraf yttrar Handelstidningen följande: Nu är det väl så, att landskamreraren är redovisningsskyldig inför kammarrätten och således endast medelbart inför statsrevisio: nen; men vi instämma likväl med insändaren deri, att det ej kan vara enligt med grundlagens mening, om det också ej strider mot cess bokstaf, att till statsrevisorer utse tjenstemän inom ifrågavarande kategori, ehuru man känner, att ridderskapet och adeln, vid sina. val till samma befattning, icke tvekar att till och med utvälja landshöfdingar och andra förtroende-tjenstemän. Att börja införa samma praxis äfven i bor: gareståndet, synes ej vara attförorda, älven om för särskilta fall den utsedde tjenstemannen skulle vara fullt vuxen och värdig sitt uppdrag. — En insändare till Blekingsposten fäster uppmärksamheten på det förfallna tillstånd, hvari grafvården ölver Chapman på Augerums kyrkogård befinner sig, och omnämner att det skall vara fråga om att rasera den, så vida den ej inom en viss tid iståndsättes. Semma lärer vara förhållandet med det i närheten af Skärfva belägna grafhus; som af Chapman sjelf utsågs till förvaringsrum för hans stoft, men der det ej fick hvila. Bygnaden,; säger insändaren, ligger några få famnar från stranden, med en herr: lig utsigt öfver sjön åt den stad, der så mången stor tanke af den frejdade skeppsbyggmästaren förverkligades. . I den insända uppsatsen heter det vidare : Att tillintetgöra ett monument, som täc: ker stoftet af en utaf fäderneslandets mest hugstore och minnesvärde män, vore van: dalism. Den ringa kostnad, som erfordras att i ursprungligt skick försätta såväl denna grafvård som grafbygnaden å Skärfvaj kunde utan tvifvel medelst subskription er: hållas, och skulle säkerligen icke endast flottans officerare, utan ock. många af fosterlandets öfriga söner dertill vilja bidraga. Komme den gärd af erkänsla och tacksamhet, som dymedelst lemnas, ej att åtgå till de enkla minnesvårdarnas försättande i värdigt skick, kunde öfverskottet anslås till en grundfond, deraf räntan borde användas till stipendium för en vid skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona studerande yngling eller till annat, dylikt ändamål. Blekingsposten, som varmt förordar förslaget, hvilket säkerligen äfven skall vinna anklang öfverallt i landet, tillkännager att bokhandlaren Höök i Karlskrona lofvat att mottaga de medel som för ändamålet kunna komma att vifvas. EE I nn MMMM — För reformmötet i Ramlösa den 25:e i sistl. månad ger Öresundsposten för den 26:e följande redogörelse: . Reformmötet å Ramlösa sistl. gårdag hade lockat tillhopa en talrik menniskomassa, man antager öfver 1000 personer af alla klasser, hvilka dels fyllde den stora salen å hotellet, dels intogo platsen utanför. Sammankomsten öppnades af en ibland inbjudarne, kantor Rostnberg, som i korthet redogjorde för mötets ändamål. Till ordförande utsågs derefter kyrkoh. Schönbeck i Qvistofta och till sekreterare kantor Rosenberg. Till diskussionsämnen voro framställda följande frågor: 1) Hvilka skola vid riksdagsmannaval vara valberättigade? : 2) Hvilka valbara till representanter? 3) Skola valen ske medelst elektorer eller omedelbart? 4) Huru skola representantkamrarne bildas? Debatten öfver dessa frågor var ganska liflig. I densamma deltogo hrr Rosenberg, häradshöfding Henschen från Upsala, f. d. riksdagsmännen Nils Olsson och Ola Jönsson, kantor Paulsson från Hjernarp, doktor Bergman, handlanden P. Olsson, kyrkoherden Hammar, possessionaten Nordin, löjtnant von Segebaden och redaktör Borg. I afseende på de 2 första frågorna stannade församlingen vid antagandet af danska srundlagens stadganden, med undantag endast if att åldern för säväl valrätt om valbarhet nedsattes till 25 år. Häremot uppträdde endast löjtnant von Segebaden med ett anförande, som