Aftonbladet – 1 augusti 1861, sida 2

att de gulaltiga fläckar, som yppa sig å bladen, gemenligen innesluta hvardera 3 till 6 dylika små larfver; att pupporna i sina höljen återfinnas under ; bladets parenchym, vanligen två och två tillsami, mans, vidrörande hvarandra med hufvudi ida ne. som likna gula punkter. Utvecklint ni, larf till fulifärdig insekt försiggår få en tid afi: i? dagar. Beträffande den fara, som genom denna nya: naturföreteelse hotar Brasiliens OD 1 i i i Å tröstar man sig tills vidare med hoppet, att vintern och den inträdda kallare väderieken skall tillintetgöra insektens ägg och larfver, och sålunda utrota den, eller åtminstone hämma dess vidare utbredning. Högst önskvärdt vore att så! måtte inträffa. Emellertid bör anmärkas, atti temperaturen ännu alltjemt håller sig vid -— 20! gr. Celsius i skuggan, och, så vidt jag kunnat iakttaga, blott för någon enda gång kort före solens uppgårg sjunkit ned till 4 17. Celsius. Skulle denna värmegrad ännu finnas tillräcklig: för insekväggens hållande vid lif, så hotar en:i stor kalamitet detta lands välstånd, och oberäkneliga följder måste deraf uppstå för kaffeproduktionen och den deraf beroende kaffehandeln. Hurusomhelst bör den nya faran väcka regerin; gens och folkets uppmärksamhet på olägenheterna af den ensidighet, som hittills gör sig gällande i användningen af landets rika naturliga produktionskraft. Skadan torde på detta sätt bli välgörande i sina följder, genom att lifva hågen för odlandet af jemv andra kulturvexter. vid sidan af den nu nära nog uteslutande kaffeplanteringen. Som hela denna fråga, utom dess stora vigt :s för handeln, jemväl är af ett rent naturveten-: skapligt intresse, och då den nya företeelsens !, följder blott med naturvetenskapens tillhjelp ; kunna i någon mån beräknas, har jag denna dag derom afgifvit berättelse till kongl. vetenj j j ; skapsakademien och jemvil haft äran till samma akademi insända: a) Blad af kaffebusken, angripna af den ofvan omförmälda sjukdomen. d) Teckning af kaffeinsekten på dess olika utvecklingsstadier, efter mikroskopiska iakttagelser och i förstorad skala. Rio de Janeiro den 12 Juni 1861. G. O. Hylten-Cavallius. .— Om skörden och väderleken skrifves från Örebro i Nerikes Aliahanda förl. gårdag: I Häromkring är höet nu till större delen slaget: men icke obetydligt deraf står ute. Också rågen här man flerestädes börjat skära. Föga ellerintet af densamma torde dock ännu kunnat föras under tak till följd af den missgynnande väderleken, det tätt återkommande regnandet. Under sistlidne vecka regnade det söndag, måndag, tisdag, onsdag och lördag. I denna vecka har det regnat under hvardera af de 3 gångna dagarne, mest och ihärdigast måndagen, då regnet började på morgonen och höll i med obetydligt afbrott hela dagen och långt fram på natten. I betraktande af denna betydliga tidrymd var regnmängden icke så synnerligen stor. Den utgjorde under måndagsdygnet 1 tum ?,, linie på qvadratfoten. Detta motsvarar emellertid för hvarje tunnlands rymd 57,120 kannor eller 1020 tunnor. I lördags föll på ett par timmars tid ett störtregn med en vattenmassa, utgörande nära ?, nyssnämnda Delopp. Vill man för vidare bedömande af den sålunda fallna regnmängden jemföra densamma med nederbörden här i orten för ett helt år, så finner man, att nederbörden i Örebro år 1859 (vi hafva ej för tillfället tillgång på fullständiga anteckningar för 1860) uppgick till inalles 10 tum 7,, linier, eller blott 10, gånger mera än måndagsdygnets nederbörd, eller 16 gånger mera än lördagens. Juli månad detta år har i allmänhet varit temligen regnig. För dess 29 första dagar (för de 2 sista kunna vi nu icke redogöra) utgjorde nederbörden 3 tum 47 , linier eller i,det närmaste af hela nederbörden för 1859 och mer än 6 gånger så mycket, som föll under Juli 1859, då nederbörden var inalles 5 tum 6, linier. — I tidningen Upsala för förliden tisdag skrifves: !Om gamla. väderleksmärken ännu skulle stå. vore det ett dåligt törebud för den redan började sädesbergningen; att sjusofvaredagen den 27 dennes utmärkte sig häromkring för ej ringa nederbörd. Samma dåg börjades äfven på högändtare ställen omkring staden rågskörden, som dock af det fallande regnet snart afbröts. Ehuru man i år här icke egde ett enda Ersmessoax, kunde man således likväl ega tOlsmesskaka. Rågfälten i allmänket stå ock färdiga att afme jas, innan ännu höskörden hunnit fullbordas. Af den sednare är emellertid omkring tre fjerdedelar under tak i allrabästa skick, i följd af det ypperliga bergningsväder, som derför varit hita rådande. Deremot är höskördens riklighet mycket olika, närmast omkring Upsala i allmänhet ganska ymnig och god, men på något afstånd från staden rundtomkring betydligt mindre, om ock fullt medelmåttig, i följd af den envisa och långvariga torkan alltsedan början ai Maj månad. Nästan enahanda förhållande är med all öfrig årsväxt, der lokala omständigheter ej vållat enstaka bättre undantag, och nästan all vårsäd omkring staden står särdeles frodig och lofvande. Rågarne äro åkertunna, men axstora. Under sådana förhållanden inträffade i går, den 29 dennes, den ymnigaste nederbörd,som nästan utan allt afbrott fortfor hela dagen,stundom unj. der ganska stark blåst. Den nedslog all säd marken, så att den nästan ligger som packad, och genomdränkte allt utestående hö. Den jemnmulna himlen och tunga atmosferen lofvade ej heller i dag på morgonen synnerligen godt torkväder, men det uppklarnade något. Emellertid kunna sädesfälten icke anses hafva tagit någon skada af denna alltför ymniga nederbörd, synnerligast om torkväder inträder utan starkare blåst i början, tills säden åter hunnit någorlunda resa sig. Trots den regndigra sjusofvaredagen, som säges båda sju veckors regn, bör man dock ännu hoppas godt bergningsväder, hvilket är så mycket mera af behotvet påkalladt, som den hittills rådande värman, sedan någon tid nästan dagligen uppgående till omkring 30 grader, åtminstone inom staden, så påskyndat all årsväxt, attrågen måste skäras innan höbergningen hunnit fållbordas och rågskörden troligen: ej medhinnes förrän hvetet och vårsäden måste afmejas, hvilket för de flesta landtbrukare faller sig ganska bekymmersamt, då tillgången på arbetskrafter är ganska knapp såväl i staden som på landsbygden. Övantiteten af gårdagens nederbörd under 12 timmars tid har vid härvarande observatorium efunnits utgöra 1 ya decimaltum eller 7!7, kannor på qvadratalnen, hvilket med andra ord utgör nära i. af den vanliga medelnederbörden för ett helt år. Man kan deraf bäst bedörma, huru genomdränkt marken nu blifvit. tl SAR ARA stab. i RED Ir lio till sinnet Han var i skjortärmarna — I