Aftonbladet – 1 augusti 1861, sida 2

De af framlidne professoren Wahlenberg till universitetet donerade räntemedel, 500 rdr rmt, hafva så fördelats, att 350 rdr blifvit anslagna till lön it en amanuens vid de äfven af testator ekänkta, under medicinska fakulteten hörande: farmakol. s mlingarna, och 150 rdr åt en amanuens under professorn i botanik vid botaniska trädgården. ee — Af Nrigsvelenskapsalkedemiens handlingar och tidskrift har sjette häftet för detta år utkommit. Det innehåiler fortsättning från Tföregående häfte af årsberättelse för 1860, at föredraganden i topografien kapten G. J. v. Axelson; och uppsa:ser med rubrikerna: Bajonettstriden; En blick på franska militärundervisningen ; Det svenska refflade geväret af. 1860 års modell; Underrättelser från främmande länder och Offciella underrättelser. Med häftet följer ett större blad med derå tryckta tabeller med uppgift på handgevärs träff-förmåga, enligt försökskjutning, verkställda i Sverge och utlandet samt deras bestrykande förmåga. — Af Tidskrift för Teknologi och tillämpad Naturlära, utgifven i Göteborg af G. R. Dahlander och A. W. Ewert, har häftet för Maj månad hitkommit. Det innehåller uppsatser, med rubrikerna: Observationer vid spritjäsning, af J. C. Leuchs i Närnberg: Om Dauglischs brödberedningsmetod, af dr Oppenheim; Glasugn med gasledning, af Venini i hione; Anmärkningar till Bessemer : stålberedning, af prof. Alex. Mtiller; Om kolsvaflas fabrikation och tekniska använd ning, af E. Deiss i Paris; Om så kalladt konstträd, af dr Dauerwein; Framställning af svarta målarefärger; Om tillverkning af fat och tunnor medelst maskiner, af öfverste v. Lihatcheff;, Om ytkondensation vid ångmaskiner, af T. Davison; Heliografisk tryckning af väfnader utaf bomull, lin och silke äfvensom af trä, marmor m. m., af Dreyfus och Werth i Paris; Om en tillämpning af fotografien till skulpturen; Maskin för afhuggning och sågning af ved; Om vattenångans användande för släckning af eldsvådor; Om fotozinkografien, af öfverste H. James; Mekanisk apparat för tillverknin aflås, af E. A. Neesman; och smärre notiser med rubrikerna: Om kaut schuks färgning med anilinfärgämnen, af Lightfoot; Medel för rengöring af röda ylletyger; Om användandet af zinkoxid i stället för Nyoxia vid tillverkning af glas; Ny sympatetisk skrift: Konstgjord pimpsten för snickare; Om jernets tillgödogörande ur affallet vid slipning; Änvändande af blåsyra ihvalfiskfångst och Patentlista — Uppgilt till svenska läkaresällskapets protokoll tisdagen, den 30 Juli 1861, rörande sjukligheten i hufvudstaden under sist förflutna 2:ne veckor: Sjukligheten ringa. Allmännast hafva förekommit: diarfreer, koleriner och frossor; dernäst: kikhosta och lunginflammationer; spridda fall af: halsfluss, katarr, blodigt diarre, rödsot och ansigtsros. På Scrafimerlasarettet: sjukantalet för dagen 210, hvaraf 114 på aidelningen för in värtes sjuka; inkomne under veckorna: lunginflammationer, frossor, ledgångsreumatismer, nervfebrar, ett fall af pleureai och ett fall af hjerninflammation. På garnisonssjukhuset: sjukantalet för dagen 133, hvaraf 65 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomne under veckorna: gastriska febrar, magoch tarmkatarrer, frossor och lunginflammationer. På provisoriska sjukhuset: sjukantalet vid sista veckans slut 121, hvaraf 81 invärtes sjuka. På barnhuset: sjukligheten obetydlig: sjukdomarne: diarrer och kikhosta. På barnsjukhuset: sjukantalet för dagen 51: inkomne under de begge veckorna: diarråer, och frossor; för öfrigt kroniska sjukdomar. På barnbördshuset friskt. På diakoniss-sjukhuset: sjukantalet 15; inkomne: kroniska sjukdomar. På Stockholms stads och läns kurhus: sjäkantalet för dagen 98, hvaraf 87 från staden, 11 från länet. Bland de fattiga: diarråer, katarrer, reumatismer, bröstinflammationer och koleriner. I fängelserna frossor, diarr6er, gastrisk feber, ett fall af fyllerigalenskap och ett fall af sinnessjukdom. vc — oo — Från svenska och norska generalkonsulatet i Rio de Janeiro har till kommerskollegium ingått följande rapport rörande en sjukdom å , kaffebuslen i Brasilien: Under loppet af de sednare månaderna har i Brasilien yppat sig en åkomma på kaffebusken, desto mera egnad att väcka bekymmer, då kaffet, såsom bekant, utgör landets förnämsta exportartikel och i många distrikter dess nära nog enda odlingsvext. Man antog med eller utan skäl, att den nya sjukdomen var af analog natur med de farscter å potatisen och vinstocken, som under sednare åren hemsökt Eur pa, och regeringen fann sig föranledd att nedsätta en vetenkapliz kommission. som börde-undersöka det anda till vidd: och beskaffenhet sam der .m afgifva utlåtände: Vare sig nu att denna kommission äftinu icke afslutat sina arbeten eller att Brasil en för ögonbicket saknar vetenskapsmän med vana vid undersökningar af denna grannlaga art: men densamma har, så vidt kändt är: hittills icke inkommit med något utlåtande. Då emeliertid frågan är af stor vigt jemväl för de förenade konungarikena, hvilkas handel och fraktfart på detta aflägsna land hufvudsakligen betingas af kaffe-exporten, ar jag ansett mig, utan afvaktan af det officie la betär kandet, böra på enskild väg inhemta och till kongl. kollegium inberätta de möjligast tillförlitliga ufpgilter, som kunnat stå mig fill buds. De upplysningar jag sålunda vunnit äro förnäimligast följande: Den ifrågavarande åkomman å kaffebusken har redan vunnit en betydlig utbredning. Den förekommer i hela provinsen Rio de Janeiro, synaerligast å plantagerna i och omkring Canta Gallo) assouras, Campos, Sapucaia o. s. v. Inom stadens närmaste grannskap har den visat sig i Teguga. . Densamma angriper alla här odlade olika slags kaffe, vare sig Meka, Mirten, Aden eller LeRby. Den uppenbarar sig genom gulaktiga fläckar å kaffebuskens blad, hvilka innan kort alldeles gulna och affalla. Busken skjuter visserligen åter nya blad, ja, till och med blommor; men försvagad genom sin dubbla ansträngning förmår den icke sätta någon frukt. Med afse nde på rätta beskaffenheten af detta onda har jag varit nog lycklig att erhålla del af en serie observationer, anställda af en i Canta Gallo bosatt europeisk Fetenskapsman. Denne har genom mikroskopiska iakttagelser utrönt: Att den ifrågavarande sjukligheten med thy åtföljaade bladföllning icke uppkommer genom någon parasitvext eller svam ildning och deraf örorsakad destruktion i bladets inre byggnad, itan genom en ytterst liten, hittills icke vetenkapligen bestämd insekt, som lägger sina ägg på bladets parenchym, och hvars larf fräter sig sängar genom den derunder liggande cellväfnalen ; hvari hon stod till honom! Visste hom då ej hur känslig han var, hur ytterligt ömtålig för hvarje förnärmelse af dem som han älskade? Det är ingenting som i så hög grad steg-1 MOACKTENSEIE NS RA HÖRAS