Aftonbladet – 25 juli 1861, sida 2

uli beviljat postinspektoren i Falun, J. E. Wiander, ytterligare tjenstledighet, under ett år samt Srordnat postskrifvaren KE. Öhrnell att postinpektorstjensten i Falun under tiden på egetan-: var fortfarande bestrida. — Likaledes har K. M:t under ofvanämnde dag beviljat postinspektoren i Linkö-: ing, öfversten M. A. Blim, ytterligare tjenstleighet under ett år samt förordnat e. o. kontorskrifvaren vid postverket G. F. Lundvall att ostinspektorstjensten i Linköping under tiden å eget ansvar fortiarande bestrida. — Jemte det K. M. under ofvannämnde lag beviljat postmästaren i Marstrand, C. V. )Ibers ett års tjenstledighet, har K: M: förordnat . d. auditören vice häradshöfdingen A. Risberg tt under tiden förrätta postmästaretjensten i Marstrand. — Under samma dag har K. M. beviljat vostinspektoren i Jönköping, f. d. öfverstelöjtvanten N. C. Neiglich sex månaders tjenstledighet rån innevarande månads början, hvarjemte K. VM. förordnat postskrifvaren C. Ekelund att postnspektorstjensten i Jönköping under tiden på get ansvar förrätta. — Uppå skogsstyrelsens hemställan har KX. M. beviljat läraren i jagtoch författningscunskap vid skogsinstitutet, öfverjägaren G. de 3roen, tre månaders ftjenstledighet till företagande ff den utrikes resa, hvartill understöd aft allmänna medel redan blifvit honom beviljadt; och nar K. M. tillika förordnat extra öfverjägaren i åefleborgs län A. Smedberg att under tiden bestrida de Broens lärarebefattning vid skogsinstiutet. — Sedan rikets ständer vid sednaste rikslag medgifvit, att de lärare, som under längre id än fem år före verkställigheten af den vid 1856—1858 års riksdag beslutade reglering af rikets elementarläroverk varit anställda såsom extra lärare eller duplikanter med enahanda tjenstgöringsyldighet som ordinarie lärare, och hvilkas tjenstsöring blifvit väl vitsordad, finge från och med nnevarande år såsom grund för högre lönetur beräkna sig till godo jemväl det antal afslutade äseår öfver fem, som de på sådant sätt tjenstsjort, samt K. M., med anledning häraf, anbeallt domkapitlen att inkomma med uppgifter å de lärare, hvilka på grund af omförmä da medvifvande funnes berättigade att med innevarande år i högre lönegrad uppflyttas; har K.M., efter det dylika uppgifter inkommit, under den 12 i denna månad funnit nedannämnde lärare vara berättigade att i högre lönegrad från och med innevarande års början uppflyttas, nemligen: Adjunkten vid högre elementarläroverket i Gefle P. A. Svedlund, i 2:dra lönegraden; med 1500 rdr; kollegan vid lägre dito i Ekesjö P. V. Brandsten, i 2:dra dito, med 1500 rdr; kollegan vid högre dito i Wenersborg C. A. von Sydow, i3:dje dito, med 2000 rdr; kollegan vid högre dito i Nyköping A. Sandqvist, i 2:dra dito, med 1500 rdr; kollegan vid högre dito i Helsingborg A.J. Simonsson, i 2:dra dito, med 1500 rdr; kollegan vid dito i dito O. W. Thulin, i 2:dra dito, med 1500 rdr; kollegan vid Clara lägre dito F. L. Samuelsson, i 3:dje dito, med 2000 rdr; kollegan vid Katarina dito dito J. E. Wahlström, i 2:dra dito, med 1500 rdr; samt kollegan vid Hedvig Eleozu dia dito S..D. Fougberg, i2:dra dito, med rår. — Hos K. M. har Samuel Levisson anfört besvär deröfver, att sedan pastorsembetet i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, på den grund att klaganden tillhörde mosaiska trosbekännelsen, vägrat att för honom och Sofia Matilda Lindberg, hvilken är medlem af svenska kyrkan, utfärda lysning till äktenskap, så hade Stockholms stads konsistorium, i anledning af häröfver utaf Levisson förd klagan, medelst utslag den 27 December 1859 sig utlåtit och på anförda grunder, med ogillande af besvären, förklarat pastorsembetet hafva i den öfverklagade embetsåtgärden rätteligen förtarit; deruti-Levisson sökt ändring eller ock att, derest det öfverklagade utslaget funnes på lag grundadt, K. M., med afseende på anförda särskilda omständigheter, täcktes tillåta, att äktenskap mellan Levisson och Sofia Matilda Lindberg fingefullbordas i den ordning kongl. kungörelsen den 24 Januari 1781 bestämmer. Efter det justitiekanslersembetet uti häröfver afgifvet utlåtande hemställf, att det öfverklagade utslaget måtte, såsom med lag öfverensstämmande, varda faststäldt, har K. M. under den 20 innevarande månad låtit sig detta mål föredragas och Udervid meddelat följande beslut: Som det i 15 kap. 8 S kyrkolagen gifna förklarande, att giftermål med främmande religionsförvandter, ehuru de flitigt måste afrådas, dock icke blefvo alldeles förbjudna, när de ingingos under sådana vilkor, som K. M:ts stadgar påbjödo, icke kunnat, på sätt vid jemförelse med, bland annat, 10 8 i 3 kap. kyrkolagen sig visar, afse äfven judarne — ett förhållande, som ytterligare ådagalägges deraf, att kongl. kungörelsen den 24 Januari 1781 och reglementet den 27 Maj 1782, fastän de blifvit utfärdade i ändamål att för de rikets invånare, hvilka antingen omfattat annan kristen tro, än den evangeliskt-lutherska, eller ock bekände sig till judiska läran, undanrödja de väsendtligaste hindren för en fii religionsöfning, innehåller den förra, e bestämmelser äfven om sättet och vilkoren för med främmande religionsförvandter tillåtna giftermål, det uttryckliga förbehåll att icke något af de 1 författningen intagna förordnanden vore för judarne gällande, och det sednare, attjudarne Här i landet finge ingå giftermål. blott med sina religionsförvandter, men ej med några andra ; alltså och ehuru berörda reglemente, såsom genom förordningen angående mosaiske trosbekännares skyldigheter och rättigheter den 30-Juni 1838 upphäfdt, icke numera kan vara till hinder för judar att gifta sig med andra, än sina egna trosförvandter; likväl, och enär hvarken uti sist åberopade förordning bland de rättigheter, som tillkomma nämnde trosbekännare, finnes upptagen den, att ingå så beskaffadt giftermål, eller genom någon sedermera utkommen lag en dylik rättighet blifvit dem tillerkänd, vid hvilket förhållande det i kyrkolagen innefattade förbud derför fortfarande måste vara gällande och bör tillämpas, hvadan ej heller nägra så beskaffade stadgar, hvarom i först åberopade lagrum förmäles och utan hvilka giftermål med främmande trosbekän nära eli Må hör i riket kamma till stånd finnas