Aftonbladet – 24 juli 1861, sida 1

PRESSAR TAEN, IOTVRG ANYBGLGIN OD LJ —— delst velat bekräfta och stadfästa landets religion och grundlagar samt de privilegier och rättigheter hvart och ett stånd inom berörde storfurstendöme isynnerhet, och alla dess inbyggare i gemen, så högre som lägre, hittills, enligt konstitution, åtnjutit: Lofvandes att bibehålla alla dessa förmåner och författningar fasta och oförryckta i sin fulla kraft. Till yttermera visso hatve Vi tecknat denna försäkringsakt med Vår egenhändiga underskrift. Gifvet i Borgå den tä, Mö iginalet är knad; riginalet är högstegenhändigt undertecknadt: ALEXANDER r Till följd deraf att en sådan högtidlig försäkran redan var afgifven inrycktes uti fredstraktaten i Fredrikshamn den 13 Okt. 1809. följande artikel VI: Sedan Hans Maj:t kejsaren af Ryssland redan gifvit de ojäfaktigaste bevis af den rättvisa och mildhet, hvarmed Hans Maj:t beslutit att regera öfver invånarne af det land han sig nyligen tillvunnit, i det han ädelmodigt, sjelfmant och af egen böjelse försäkrat dem om en fri utöfning af deras religion, af deras egendomsrätt och privilegier, ser Hans Maj:t konungen af Sverge sig dymedelst frikallad ifrån den ; honom annars heliga pligt, att göra förbehåll härom till sina fordna undersåtares förmån. Man ser häraf att svenska regeringen icke gjorde sig skyldig till någon glömska och försummelse, utan att den ansåg lämpligast att erkänna, le fait accompli, det nya kontrakt, som vid landtdagen i Borgå redan hade blifvit ingånget emellan Rysslands kejsare och Finlands folk, hvilket genom att sålunda blifva åberopadt ifredsfördraget erhåller ännu större helgd och betydelse och blir ännu mera förpligtande äfven uti internationelt hänseende. Förunderligt är att höra hr Snellman tala om Finland såsom i statsrättsligt hänseende egentligen blott en rysk provins, hvilken endast efterhand och genom en alldeles sjelfmant bevisad kejserlig nåd kunnat och framgent kan lyckas arbeta sig fram till en annan politisk ställning. Om hr Snellman icke häde så utomordentligt lätt att glömma hvad han sjelf gjort och sagt,så borde han erinra sig, att han endast för tvenne år sedan i Litteraturbladet ifrigt bekämpade den åsigten, att : Finland någonsin såsom en provins blifvit förenadt med Ryssland, och visade, att uti ingen af deakter,; hvarigenom Finlands förening med det ryska kejsarriket fullbordades, förekommer ens ordet provins, hvaremot alla handlingar och anordningar vittna derom, att Finland genast från början betraktades såsom en af flera provinser bestående stat. Efter hvad som sålunda passerat vid Finlands förening med Ryssland, efter de försäkringar som blifvit gifna och ferfaldigt förnyade, förefaller det besynnerligt att just br Snellman kan frånkänna Finland politiska rättigheter, som icke bero af nåd och godtycke och som icke kunna kränkas utan att ryska ; kejsaren derigenom bryter :det kontrakt han med Finland ingått, i förlitanide på hvars obrottsliga hållande Sverge afträdt sin rätt till Finland: Vi ha uti en längre artikelföljd år 1855 haft tillfälle att visa, huru: redan omständigheten att ingen landtdag blifvit inkallad alltsedan landtdagen i Borgå 1809 innebär ett eluderande af Finlands re rätt, isynnerhet då. åtskilliga åtgärder vidtagits som icke utan andtdags hörande bort kunna ske; men det örsta försöket att i stor skala och påett ör Finlands hela rättsliga ställning vådigt sätt kripggåförfattningen är experimenet med den s. k. ständerdeputationen; hvaråt ir Snellman skänker ett så lifligt bifall. Hr Snellman framhåller, att enligt den örklaring som sedermera blifvit utgifven tänderutskottets hufvudsakliga uppgift skall rara att medverka till de blifvande landtlagsärendenas förberedande genom attafvifva förslag till de propositioner, som komna att ständerna föreläggas, och menar att lå: antalet af nödiga lagreformer är stort, lå lägstiftningen stått stilla ett halft sekel, let är nödigt att frågorna på förnand diskueras och utredas. Men om endast ett sålant utredande af sakkunniga män: varit afedt, hvarföre har då icke regeringen nöjt ig med nedsättande af lagkomiter, som unnat beqvämare och utan allt för stor idsspillan Deärbeta dessa ärenden, hvarföre ar den vid sidan af grundlagen eller i strid mot densamma sammankallat ett slags ståndsepresentation, som genom sin sammansätting och talrikhet icke kan vara bästegnad ör dylika förberedande arbeten? Ser deticke t, som ville man genom detta utskotts samnankallande afleda uppmärksamheten från andtdagen och lemna ett prejudikat derpå tt finska folket skall kunna yttra sin mening ;enom en annan än den i grundlagen föreskrifä representationen? Låt äfven vara att regeingen, enligt den nya förklaringen i afseende å detta ständerutskott, ieke ärnar utan andtdags hörande sanktionera några af detamma framställda förslag, för såvidt de öra eiviloch kriminallag, i afseende på vilka ständernas bifall grundlagsenligen är ödvändigt, så finnes det så många andra SESROSVVVVVXBVUKBÖUVVAKKAE REN