Aftonbladet – 23 juli 1861, sida 3

hr grefven vid stämmans slut valdes tillen af dem, sor skulle uppsätta det nya reglenients Ud — Detta var det andra beviset; vi gå nu till det tredje, hvilket för grefven är särdeles komprometterande: På bolagsstämman år 1860 (den sista såkallade bolagsstämma som varit) framlade hr grefven sjelfs.jemte hans 2:ne medarbetare, det nu senast föreslagna olagligasoch ännu lifligt bestridda reglementet till aktieegarnes diskussion och: antaAntagandet skedde också nästan utan alla örändringar: Detta nu på Bone Maj:tsnådiga ER eroende förslag innehåller i sin 15 8 ett estämdt yrkande på årlig utdelning, hvars början äfven nu skulle vidtaga då bolagsstämma (märk: icke brunnsrätt) derom förordnat. Denna gån; inskränkes NEP icke. till 5 en såsom det skedde år 1856, utan föreslås nu obegränsad. , Med den nettobehållning som helsoanstalten redan nu har, skulle hvarje aktie (inlöst för 30 rdr rmt) kunna få i årlig utdelnin; 87 rdr. Utdelningen kunde således blifva procent årligen (i stället för 5 som föreslogs 1856), såvida nemligen K. M. bekräftar just det reglemente, som blifvit föreslaget af hr grefven sjelf — och likväl säger sig hr grefven aldrig hafva yrkat på utdelning! ärvid är derjemte att observera att detta 1860 års reglementsförslag innehåller såsom en rättmätig fordran att aktieegarnes anspråk på både egande och nyttjande rätt till brunnens så väl fasta som lösa egendom skall af K. M. stadfästas, och klart är, att, då så skett, aktieegarne kunna förändra sitt reglemente när de så finna för godt, hvarom mera längre fram. Härigenom kan tiden som föregår utdelningens början förkortas huru mycket som helst. Rättigheten att bestämma brunnsgästernas afgifter skulle också, enligt 1860 års reglementsförslag, öfverflyttas från brunnsgästerna sjelfva till aktieegarne. Således idkeligen och vid alla tillfällen då brunnens angelägenheter voro under allmän öfverläggning, yrkade det nu rådande partiet af aktieegarne på utdelning, och grefve Strömfelt sjelf gör, såsom vi se, derifrån ingalunda något undantag. tt dessa mina uppgifter äro riktiga kan kontrolleras af hvem som det önskar, ty de såkallade bolägsstämmoprotokollerna för alla tre de nämnda åren (1856, 1859 och 1860) äro nu, genom min försorg, tryckta och allmänt tillgängliga. ära är det: då möjligt att grefve Strömfelt kan påstå att han för sin del aldrig någonsin yrkat på utdelning, eller någonsin hört någon aktieegare haft dylikt påstående?! Hr grefven får ursäkta att jag nu hållit en så allvarsam och fullständig räfst med honom rörande denna punkt. :Ordet Sdikt4, hvarmed han hedrat mina ord, har manat dertill. Hvad jag yttrat är således icke något anfall utan blott försvar,